Hörneå bys hemsida www.becken.se
Svanö
Svanö är ett vackert namn, med association till Tjajkovskijs balett Svansjön så här på nyårsafton inför 2026. För Svanöns del handlar det mer om dess svanesång med slutet år 1966 då Svanö Sulfitfabrik lades ned.
Upprinnelsen till denna och andra artiklar i serien kan sägas vara flerfaldig. Gemensamma nämnare är vyer utmed dåtida E4 och Sandöbron - och inte minst dess intressanta fabriker, för den som har sådan läggning. Mer sentida input är artiklar; High Coast Distillery och Bjärtrå och Box, och fler hittas bland vänstermarginalens länkar.
Den sista länken är Tomas Ledins bygdespel - Höga Kusten. Spelet annonseras enligt bild 1. Det finns uppenbart fler som har nostalgiska minnen över Ångermanälven och dess fabriker, se röd pil.
Bild 1. Tomas Ledins bygdespel - Höga Kusten, sommaren 2025. I bakgrunden en fabrik, och lite annat. Fokus för denna artikel är inom den röda ringen och dess röda amors pil. I förgrunden Redaktör Lena Lindholm. Bilden fick utgöra grund för årets julkort 2025.
Temat för denna artikel är - vilken fabrik stod modell för bild 1 - som inleds romantiskt med Svanö Sulfitfabrik.
Bild 2. Några massafabriker och ett glasbruk (grön pil) visar möjliga vyer från olika berg.
I bild 2 analyseras här den blå pilen i riktning mot Svanö Sulfitfabrik. Både den blå och den röda pilen utgår från Bergsviksberget söder om Lugnvik. Den röda pilen har riktning mot Hallstanäs massafabrik som presenterats i en tidigare artikel. Grön pil har även den presenterats i artikeln Franz Berwald på Sandön. Den svarta pilen kommer studeras i en framtida artikel om massafabriken Sprängsviken - Nensjö. Alla dessa har potential att vara den stiliserade fabriken i bild 1.
Naturligtvis finns ett nästan oändligt antal vyer med ångsågar och massafabriker utmed Ångermanälven, och som kan stämma in på bild 1 och Tomas Ledins bygdespel. Det kan ju även vara så att bild 1 är helt fiktiv, skapad i Stockholm!
Bild 3. En bild från ovan, från Digitalmuseum - Public Domain. Bilden är här kompletterad.
Bild 3 benämns "Sandö och Strömnäs". Strömnäs är i bildens nedre del. Här har några fabriker markerats, inklusive Hallstanäs. Den streckade blå pilen är sjöfartsled uppströms Ångermanälven i riktning mot bland annat Dynäs-Väja massafabrik, ett företag som blir en del av historien kring Svanö.
Bild 4. För den historiskt intresserade rekommenderas boken "Papper och massa i Ångermanland". Författare Christian Valeur i serien; Skogsindustriernas historiska utskott, tryckt i Köping 2000.
Boken "Papper och massa i Ångermanland" i bild 4 kanske inte toppar försäljningslistorna idag, och nog inte då heller. Boken gavs ut år 2000 och utrangerades från Hörnefors skolbibliotek kring år 2015 varvid den köptes av Skribenten för 5 kr. Den får med andra ord ett nytt liv på Becken-Webben.
För den industrihistorisk intresserade är boken mycket informativ, ungefär lika nördig som denna artikel kan uppfattas. Här blandas dock industri med kultur och Tomas Ledins bygdespel, om nu detta är en förmildrande omständighet.
Bild 5. Sandöbron, i ett foto i Sörmlands Museums samlingar.
Vid Sörmlands museum anges bilden beskriva "Semester i Härjedalen, 1946". Årtalet och ordet "semester" kan ju vara rätt, men inte Härjedalen. Fotot är taget vid Lunde hamn. Under bron ses Svanö Sulfitfabrik. Lunde är platsen för konfrontationen 1931 i Ådalen, vilket berörs i Tomas Ledins bygdespel.
Bild 6. Här ses Svanö Sulfitfabrik från norra sidan av Ångermanälven.
Bild 6 har grund i Västernorrlands museum, benämnd "Svanö fabrik från Klockestrand 1930". Även detta känns lite fel då fotot nog är taget från vägen utmed Lugnviksstrand, förr kanske Riks-13, E4 och idag väg 332. Klockestrand är grannby till Lugnviksstrand med riktning söderut. Bilden vid museet är förknippad med licens enligt denna länk.
Bild 7. En bild från Järnvägsmuseet - Public Domain. Bilden är här kompletterad.
Bild 7 är äldre än de föregående, angiven som 1910 - 1919. Sandöbron är markerad, en bro som blev klar 1943. Bild 5 är fotat under det blå brospannet.
Bild 8. Svanö fabrik under senare år.
Bild 8 är hämtad från boken "Papper och massa i Ångermanland". Av intresse kan nämnas att kabelkranen (varav ett av tornen ses i förgrunden) var Europas största då den byggdes år 1953. En kabelkran kan liknas vid en travers som kunde lyfta och förflytta buntar av massaved från vedgården.
Svanö Sulfitfabrik byggdes 1906. Ångsågen på ön startade redan år 1867. Svanö har en invecklad historia, vilket inte berättas i detalj här. Mer finns att läsa på nätet, och än mer i boken "Papper och massa i Ångermanland". Som nämnts ovan hade Svanö en delvis gemensam historia med Väja/Dynäs AB. Mer perspektiv kan läsas via länken "Berättelser från Kramfors". Ön Svanö har även en egen hemsida.
I korthet kan berättas att Svanö Sulfitfabrik hade en del tekniska problem under sin drift och stegvis förlorade i konkurrens och lönsamhet i den så kallade sulfitdöden. Inom Dynäs-koncernen planerades fabriken att läggas ned. Dock hann Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (NCB) köpa fabriken 1966 innan nedläggning och lade själv ned den senare samma år. Man kan fundera på hur detta planerades inom NCB. NCB hade ungefär samtidigt köpt Hörnefors Sulfitfabrik, som man drev fram till nedläggning 1982.
Svanö lades ned samma år som det näraliggande Hallstanäs tvärs över vattnet. Ett hårt år för bygden 1966. Det var även svåra år för miljön och vattnet som drabbats av fiberbankar och kvicksilver, vilket berättades om i anslutning till Hallstanäs.
Bild 9. Svanö fotbollslag.
Fotbollspojkarna från Svanö får avsluta denna artikel. Likt Hörnefors hade många bruk egen och ofta framgångsrik sportutövning. Av dessa bruk träder nog Hörnefors fram som en i den främsta ligan, med bröderna Nordahl.
Ungefär en timme hade avsatts för denna nyårsartikel - ett tidsackord som överskridits - men vad gör man inte för en gammal sulfitfabrik.
Gott Nytt År
2026
Gunnar Engström, 2025-12-31
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se