Hörneå bys hemsida
web-redaktör: lena.lindholm@becken.se
kontakt

Kanalen i Hörnefors

Hörnefors Historia

Startsida

Hörneå bys hemsida www.becken.se

Kanalen i Hörnefors

De som bor i Hörnefors idag vet att Hörneån (eller Hörnån som den även kallas) delar sig just vid Rosornas Kyrka i Hörnefors Centrum. Dagens text handlar om just denna "vattendelare", passande uttryck, som varken är geografiskt eller geologiskt självklar.

En kort resumé och den ständigt återkommande frågan: – ”Vad är Vad i Hörnefors”. Rosornas kyrka byggdes ca 1907, med ett och annat skrivet på Becken-Webben. Uttrycket ”mitt i samhället” har även sin felaktighet. Då den ”moderna” kyrkan byggdes för 100 år sedan var samhällets mitt snarare i höjd med forsen i Hörne by, sedermera Hörnefors. De två närliggande byarna Hörne och Beck gick under samlingsnamnet Hörneå. Här låg även vattensågar och sedermera järnbruk. Här låg även den ”gamla” kyrkan och här stod slaget mot ryssen år 1809 där Duncker dog, och till ära därav ett monument.

Den ekonomiska enheten av sågverk och järnverk gick under namnet Hörneå Bruk, eller rätt och slätt ”Bruket”, nära där dagens E4 passerar i utkant av samhället. Framåt 1900 blev Bruket vid forsen i Hörne allt mer liktydigt med ”Hörnefors”.

Bild 1. Vy av centrala Hörnefors från rymden. Blå prickar anger Hörneåns förlopp ut i Bottenviken. Röda prickar anger den kanal som diskuteras i denna artikel. Blå ring anger Rosornas Kyrka och grön färg är Nordahlsvallen. Där mellan ligger Hörnefors skola. Till nord-ost (ovan till höger) om kanalen löper gatan med det påpassliga namnet ”Kanalgatan”. 

Nu åter till vattendraget Hörneån och nedströms forsen. Så här skrev en av Becken-Webbens läsare Lars Abrahamsson 2013-05-14 i fråga om ”Kanalgrävning”.

Hej, roligt att ni tog in min kommentar om grävmaskinerna. Jag efterlyser någon dokumentation från kanalgrävningen på 30 talet. Det borde finnas några bilder från detta stora arbete. Man använde en grävmaskin som gick på botten av kanalen, tror jag, och lastade på små vagnar som gick på räls sk," decoville" räls som transporterade massorna upp vid sidan kanalen. Jag var själv med och lastade upp dessa massor på lastbil på 40 talet som sedan användes som underlag för gatuutbyggnad på Västermalm. Allt gjordes ju självklart för hand det fanns ingen tipp på lastbilen och den drevs med gengas
/Lars Abrahamsson

Lars fråga gäller industrihistoria om en kanal. Det är möjligt att Lars vet varför man grävde kanalen! Skribenten funderar på två skäl. Ett gäller miljön där Hörnefors Sulfitfabrik harklade ur sig diverse avfall rakt ut i Bottenviken, ungefär där åns naturliga mynning ligger. Genom att erbjuda en alternativ mynning kunde vandrande fisk få ett mer trevlig bemötande på sin väg upp i Hörnån än att bli grå i fjällen av sulfitaska. En annan fråga gäller uppgrundning av den närbelägna viken österut. Genom att dirigera om vattendraget till viken kunde den möjligen hållas öppen. Läsare lär höra av sig till Redaktionen om bättre orsaker. Läs även Estrid Bohlins förklaring nedan.

En som hörde av sig redan innan denna artikel blev publicera var läsaren Torsten Andersson. Är det så att Torsten är synsk till att höra av sig innan artiklar skrivs på Becken-Webben? Nej, så är det inte. Torsten känner Lars Abrahamsson och har varit behjälplig i kanalfrågan.

Torsten kommer fram till att information om kanalbygget står att finna hos Mo och Domsjö AB, den tidigare ägaren till Hörnefors Sulfitfabrik. Idag är detta liktydigt med Holmen AB, men frågan berör snarare en avknoppning i företaget Brux AB. Brux har sitt säte kvar i Örnsköldsvik och där finns arkiven. Torsten menar att det är på Brux som kanalinformation ska hämtas.

På Brux AB har man inte tid att gratis leta igenom gamla dammiga arkiv i sökandet efter Hörneforskanalen. Det är historia – rätt och slätt. Någon budget inom Becken-Webbens Redaktion finns inte, med en omsättning liktydlig med 0 Riksdaler. Så - några forskningsframgångar lär inte vara att räkna med. Möjligen kan man ställa viss förhoppning till att Brux AB i Örnsköldsvik startades och ägs av en kusin till skribenten, inga namn nämnda, men med koppling till Becken by således. Betydligt enklare blir det ifall Becken-Webbens läsare hör av sig med information och kanske även med bilder.

Dagen till ära besöks Redaktionen av bybon Estrid Bohlin. Hon kommer för att köpa mer Hörneå-Honung. Estrid föddes 1924 och minns kanalbygget i Hörnefors. Det var på 30-talet. Estrid erinrar sig en enklare kanalförklaring än den som skribenten spekulerat kring. Kanalen grävdes för att dränera bättre. Det byggdes en massa nya hus i och med att Sulfitfabriken expanderade. Källare översvämmades och detta bidrog till att en kanal grävdes. Detta alternativ känns både logiskt och rimligt. Vem brydde sig om fiskens vandring på 1930-talet – så tokigt.

Torsten Andersson återkommer med ett mail 2014-01-04 med möjlig koppling till kanalen. Han skriver med anledning av en artikel i Örnsköldsviks Allehanda 2013-11-23 om en flykt över Bottenviken vid slutet av andra världskriget:

Hej på Er, Det måste vara den nya kanalen som åsyftades när de åberopar ny grävd öppning mot Hörnefors. Jag har fått artikeln från tidigare arbetskamrat i Köpmanholmen. Intressant öde.
God fortsättning på 2014, /Torsten!

Artikeln berättar om finska soldater och familjer som flyr i en liten fiskebåt över Bottenviken. De har turen att spolas iland i just Hörnefors. I alla fall berättas så i den fotade kopia av artikeln som Torsten mailade till undertecknad. Båten strandade i Hörnefors, i en muddrad 100 m bred och 300 m lång farled strax söder om Umeå. Nu är det så att Ö-viks Allehanda äger copyright till artikeln, den kan inte återges på Becken-Webben. Istället kan vi erbjuda en länk till artikeln så länge den nu är åtkomlig för läsning. Det konstiga är att någon lustigkurre ändrat ”Hörnefors söder om Umeå” i den tryckta Ö-viks Allehanda till ”Hörefors norr om Umeå” i nätupplagan – smått osannolikt och obegripligt. Något ”Hörefors” finns väl inte, eller!? Läsare får själv forska vidare i detta ämne, efter behov.

Bild 2. En grävmaskin som byns fotograf Algot Engström dokumenterat med sin kamera. En Ruston Bucyrus 19-RB. Denna maskin är just i färd med att gräva kanalen i Hörnefors, det syns ju tydligt. Tyvärr – inga garantier ges – det kan lika gärna vara vilken källargrund som helst. Det som däremot talar för att det är kanalen som grävs är att Algot förbrukat film och framkallning på händelsen, bland annat. Beteckningen 19-RB på grävmaskinen verkar ha förekommit från 1937 ända fram till 1967, i olika modellvarianter!

Således, den som har mer information om kanalen i Hörnefors är välkommen att höra av sig till Redaktionen. Här är kunskapen i det närmaste obefintlig.

Gunnar Engström, 2014-01-12

 

Hörneå bys hemsida www.becken.se