Hörneå bys hemsida
web-redaktör: lena.lindholm@becken.se
kontakt

Hörnefors i Bonniers arkiv

Hörnefors historia

Startsida

Hörneå bys hemsida www.becken.se

Hörnefors i Bonniers arkiv

Sommaren 2012 fick Redaktionen ett mail och bild tillsänt sig. Bilden visade Hörnefors Brukskyrka och bron över Hörneån. Bilden var publicerad i en bok utgiven 1921. Det som var anmärkningsvärt var brons konstruktion, en fackverksbro i trä. Dessutom var det lite anmärkningsvärt att bilden kom från Ingemar Perup, arkivchef på Bonnierförlagen, i Stockholm. Så här skrev Ingemar (28 augusti 2012)

Hej, Om bron i Hörnefors
Vid genomgång av bilder i vårt arkiv påträffade jag detta foto, enligt baksidestexten föreställande ”Bron vid Hörnefors där Dunker stupade”. Bilden publicerades i E von Gegerfelts ”På motorhoj med bönholk från Haparanda till Ystad”, som kom ut på Bonniers 1921. Kanske kan det vara intressant för er hemsida.


Vänliga hälsningar,
Ingemar Perup
Arkivchef för Bonniersförlagen

Bild 1. ”Bron vid Hörnefors där Dunker stupade” – så var skrivet på fotots baksida berättar Ingemar.

För att nu ägna själva boken lite uppmärksamhet. Den finns faktiskt recenserad, åtkomlig på nätet. Här kan man läsa om flera intressanta böcker med diverse äventyrares bedrifter. Det är väl få idag som känner historien om Bertil Hult, och boken "Jorden runt på cykel" (1928, Bonniers förlag). Än mindre har man hört om dansken som gjorde samma resa men i lågbudgetformat. Han följde i Hults cykelspår bara någon vecka senare. Hans bok, publicerad samma år, hette "Jorden rundt paa cykle". Det är väl ungefär samma titel som Bertil Hults, fast på danska.

 

Bild 2. Hörneforsresenärer, i alla fall han på motorcykel. I sidovagnen sitter nog inte "mekanikern", han/hon ser lite väl ung ut, och väldigt glad. Den medföljande mekanikern sköter nog kameran istället. Måhända, är det 100-åriga Hörneforsungdomar som vinkar tillbaka till oss?

Herr von Gegerfelt lär ha haft erfarenhet med motorcykelsport. Nu kom han på idén att åka från norr till söder, istället för på tvären, och att skriva en reseskildring. Den mest tillförlitliga motorcykeln köptes in, en Indian. En mekaniker följde med på resan (bild 2). Man åkte tåg till Haparanda och startade resan söderut, en resa som endast tog 9 dagar att avverka. Det framgår att stadshotellen utmed vägen hade extra inkomster, från glada middagar. Landskapen i norr uppfattades delvis som "ödemark". Stora vattendrag korsades med färjor. Herrarna måste ha blivit positivt överraskade av den fina bron i Hörnefors, till den grad att den fotograferades.

Bild 3. Bron i närbild.

Brons konstruktion kan möjligen vara 100 år gammal då fotot togs. Den ser lite sliten ut och med visst häng. Kanske stämmer teorin, att det var vid denna bro som Joachim Zacris Duncker tog ställning mot ryssen 1809, och stupade. En äldre bro torde annars ha sett ungefär likadan ut, möjligen med lite mindre järndetaljer, smalare och med lägre bärighet.

Bild 4. Kolorerat foto av Algot Engström, från 1920-talet. Förmodligen var bron nybyggd då detta foto togs, och värd att spendera en glasplåt på, och ett foto som Algot dessutom handkolorerade.

I bild 4 ses en helt annan bro än den tidigare, över samma Hörneå och på samma ställe framför kyrkan. Det är denna bro som lever kvar i minnet hos mången Hörneforsbo. Bron vilade på järnbalkar.

För något år sedan ersattes stålbalksbron (bild 4) av en ny – som tycks vara byggd av limträbalkar! Limträ har framtiden för sig. Becken-Webben ska framöver försöka visa några foton av den nya träbron. Bron i bild 3 var byggd av grova sågade/bilade stockar. Idag är det få hantverkare som klarar av denna konst.

Bilden från Ingemar är intressant ur flera aspekter. Under våren 2012 publicerade Becken-Webben en artikelserie om den ”mystiska bron”. Denna passerade Hörneån på platsen för den då nybyggda kyrkan (1908), ungefär vid dagens centrum av samhället. Bron var av trä, ungefär som den i bild 3 men med något längre spann. Då von Gegerfelt körde motorcykel genom Hörnefors passerades dåtidens centrum, vid bron 1 km uppströms Hörneån på ”Bruket”. Bruket tillverkade järn och sågprodukter.

Bild 5. Brukskyrkan. Ett kolorerar foto av Algot Engström, ungefär samtida med bild 4.

Broar av järn är inte så gamla. Järn var dyrbart. I början användes gjutjärn och sedermera valsat järn och stålbalkar (bild 3). Från det att den första legendariska järnbron byggdes i England tog det drygt 100 år innan Hörnefors fick sin motsvarighet.

Bild 6. Iron Bridge, i byn med samma namn, invigt 1781. Foto Gunnar Engström, 1991.  

Bron i Coalbrookdale i England är längre än den i Hörnefors. Med sina 30.5 meter är den nog tre gånger så lång som vår egen bro. Bron i Coalbrookdale anses vara den första bron i världen tillverkad av järn (gjutjärn). Den är värd ett besök, ett historiskt viktigt monument, tycker undertecknad. Den industriella revolutionen i England, här med 3:e generationens uppfinnare med samma namn, Abraham Darby III:rd, lyckades bemästra stenkol till att driva masugnar.

Lite paradoxalt nog är det just detta stenkol och Darby som sätter punkt för Hörnefors Järnbruk, vid det norra brofästet. Den så kallade bruksdöden vid 1800-talets andra hälft fick många av landets masugnar att slockna. Träkol var dyrt och komplicerat att framställa. Dessutom tärde kolmilorna på skogens tillgångar, i konkurrens med sågade produkter som betalades sig bättre, för att inte tala om pappersmassa. Närhet till stenkol gav stora konkurrensfördelar, men stenkol var de ont om i Hörnefors. Sverige fick sedermera sin metallrevansch, från billig elenergi ur vattenkraft, men det är en annan historia.

Vi ska återkomma med broar och vägbyggen i och runt Hörnefors i några kommande artiklar. Vägar och broar har ett stort kulturhistoriskt intresse, en uppfattning som nog inte alla delar! Att kontrollera en väg, eller en passage över ett besvärligt vattendrag innebar stor makt och ära. Idag är det Trafikverket som har denna makt. Den historieintresserade exemplifierar hellre med namn som ”Jarlabanke”. Han levde och lämnade spår av broar och vägar efter sig, 1000 år tillbaka i tiden - vad nu detta har med Hörnefors att göra – snarast ingenting?

Gunnar Engström, 2012-11-07

Hörneå bys hemsida www.becken.se