Hörneå bys hemsida www.becken.se
Del 3 - Svagåret 1867 och om siksjöfiske
Här kommer nu Del 3 ur Estrids forskningslåda med grund i en artikel ur Västerbottens-Kuriren den 23:e januari 1953. För detaljer, bland annat gällande copyright och upphovsrätt hänvisas till titelsidan i denna serie.
Bild 1. Artikeln i Västerbottens-Kuriren den 1953-01-23, med hänvisning till copyright/upphovsrätt.
Nedan är kursiv stil ur Västerbottens-Kuriren, i övrigt kommentarer till texten.
Svagåret 1867
Det var svåra år 1867 och 1868 omtalar de gamla. Anders Ersson (född År 1833) berättade att försommaren då var kall och snön måste skottas bort från skuggiga lägen på jordtegarna, som skulle besås; detta var strax före midsommar. Ingen spannmål hann mogna den hösten så att de kunde mala den. Från den tiden har vi ett ordspråk som säger: "Lätt som havren på 67”. De som hade mjölk försökte att anrätta den för att få litet varierad kost i alla fall. Dels gjorde man fatost och barnen fick så ofta av den så de ledsnade på den maträtten. Gröt förekom väl någon gång på inköpt mjöl men det var helt säkert inte många som hade råd med det. Fisk fanns det och Olov Vännman (född 1856) har berättat hur de 'klubbade' lake under isen på nuvarande storänget. Likaså fanns det gott om fågel och den fångades i ett sorts 'giller" som ställdes upp på stigarna i skogen. Dock fick man helt säkert ofta svälta.Siksjöfiske
Siksjöfiske har idkats med skötar varje höst under oktober månad. Sex och sju båtlag arbetade varje år och det var ett av det bäst lönande fisken som byn hade. Rommen från fisken insaltades i särskilda kärl och var en dyrbar delikatess. Priset på en fjärding löjrom betingade omkring 1890 etthundra kronor och ibland däröver. Varje båtlag kunde under goda år få minst en fjärding rom samt fisken dessutom nersaltad. Vårfisket bestod av abborre, gädda och sik. I slutet av 1800-talet hade byn fiskebodar och bastu som de kunde elda i för notdragare, som i kall och regnig väderlek måste ha tak och värme. Numera är löjfisket alldeles slut sedan industrierna och sågverk har gjort sitt verk med förorening av fiskevattnet.
Fiskerätt, skiftesdelning och konsekvenser av Sulfitfabrikens föroreningar har diskuterats i olika skrivelser om Stor- och Laga Skifte, vilket kan studeras via denna länk.
I del 4 fortsätter berättelsen i VK, då med släkten Rehnmark, en fortsatt spännande läsning!?
Gunnar Engström, 2025-01-08
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se