Hörneå bys hemsida www.becken.se
Spel-Erik i Hörneå på 1820-talet
Denna sida har sitt ursprung, förutom från Erik Eriksson själv, i en så kallad B-uppsats skriven vid Umeå universitet. Gunborg Wikner (född Bergström) hade en kopia av uppsatsen och tipsade undertecknad. Eftersom det har musicerats en hel del i det gamla Hörneå, här kallat Becken som var byns gamla synonym, så kom tanken att skapa en sida om musik på Becken-Webben.
B-uppsatsen vid Umeå Universitet författades av Göran Larsson vårterminen 1989, en student vid den Etnologiska Institutionen. Hur kom det sig då att han intresserade sig för spelmansmusik och Spel-Erik, kan man undra? Som han själv skriver i sin uppsats tog det sin början 1984, som ett tips från folkmusikforskaren Bengt Martinsson i Gällivare. Denne Martinsson hade sett rester av en gammal ”spelmansbok” med ursprung från Västerbotten. Av texten verkar det som att Göran Larsson även varit verksam som folkdansare i ”Björkstalaget” Umeå, vilket förklarar hans intresse för folkmusik. Tillsammans med danskollegan Lena Papmehl-Dufay startade Görans efterforskning i spelmansboken. Uppsatsen är riktigt intressant. Den är till stor hjälp för oss idag som önskar dokumentera lite om Beckens historia.
Spelmansboken verkar således ha sitt ursprung från just Becken och Spel-Erik. Det tar sin början 1818 närmare bestämt, då de första anteckningarna är signerade. Spel-Erik kunde läsa och skriva noter. Denna kunskap skiljde honom från många andra spelmän förr i tiden, för i regel var det väl mest män som spelade fiol? Boken hade 126 sidor, med noter och diverse anteckningar. Den har därefter gått i arv mellan olika spelmän som satt sin egen prägel på text och kompositioner, fram till år 1884 då den sista noteringen gjordes. Först verkar boken ha cirkulerat i trakten av södra Västerbotten, men nu (d.v.s. 1989 då uppsatsen skrevs) är den i ägo hos riksspelmannen Stina Nilsson i Laholm. Boken är dokumenterad vid det svenska visarkivet. Således har byn satt sin prägel på det svenska musikarvet. Det är mestadels ”kadriljer” som blev nedtecknande, en musik och dansform som var populär vid 1800-talets början.
Spel-Eriks namnteckning
Göran Larsson sökte upp en sentida släkting till Erik Eriksson, Torsten Bergström (född 1904). Det framgår att Erik inte skötte sitt jordbruk i Becken så bra, utan istället reste han runt och spelade på sin fiol. Han lär ha spelat på 200 bröllop, ofta tillsammans med en klarinettspelande kollega. Erik blev ångersam med åren och anteckningarna i ”spelmansboken” upphörde på 1830-talet. Det sägs att han förbjöd sina barn att vidröra instrument.
Erik var född år 1799, son till bonden Erik Andersson och dennes maka Margareta (född Appelblad). Erik konfirmeras 1815 och gifte sig 1823 med Maja-Greta Bryngelsdotter från Håknäs. De får sju barn, men endast dottern Anna Erika (1831) och sonen Anders (1832) överlever. Anders Ersson återfinns som 92-åring på en annan sida av Becken-Webben. Sonen Anders övertar gården vid mitten av 1850-talet, men den gamle spelmannen Erik blir kvar som ”förgångsman”. Begreppet ”förgångsman” innebar en ”uppgörelse”, en typ av kontrakt som var vanligt förr i tiden. Innebörden var att den gamle på ålderns höst fick bo kvar på hemmanet och försörjas av den nya ägaren, vanligen sonen eller dotterns familj. Ofta inreddes övervåningen på huset för de gamla, en sed som levt kvar långt in i modern tid. Erik avlider vid 72 år ålder, 1871. Av speciellt intresse kan läsas, utifrån noteringar i en boupptäckning, att fiskeriverksamhet varit en ganska betydelsefull inkomstkälla för Becken-bonden Erik. Becken-Webben har en speciell sida om fiskaryrket på 1940-talet, dit läsare hänvisas. Makan Maja-Greta lever kvar på gården inom samma ”förgångsmannakontrakt” och går bort år 1888.
Vad fick Erik att sluta spela på 1830-talet. Kanske insåg han att spelmansyrket inte gav näring åt jorden, på hemmanet i Becken. Eller, blev han oroad över ”makter ovan molnen” som tog ifrån honom och makan Maja-Greta fem av de sju barnen ungefär vid 1930-talets början. Den så kallade ”väckelserörelsen” hade vuxit sig starkare och att ”spela och att festa” var inte nådigt. Däremot finns berättat att kyrkan hade en lite ambivalent syn på Eriks fiolspelande. Det finns en viss präst vid namn Brynolf Hesselgren (1770-1830) som lärt Spel-Erik en melodi som finns nedtecknad i spelmansboken. Brynolf kom från Piteå, en ort som var känd för sina spelmanstraditioner. Även idag har folkmusiken en stark ställning i Piteå.
Erik gjorde anteckningar i boken, inte bara om musik. Han lär ha varit på vandrande fot långa sträckor i dåtidens Västerbotten, mellan spelningar och bröllop. Under dessa vandringar torde han haft gott om tid att fundera på sina öden och andra människors göranden och icke göranden. Här följer några ”citat” som återges i Göran Larsson intressanta uppsats, och som gjorts tillgängliga för oss idag. Stavningen är Eriks egen, om än tolkad av Göran Larsson, en fantastisk läsning.
Var sak för sägg säger Pehr Östergren på teg, dät är hans olstäd som han jemt säger när han är myket plågad och för dät andra är dät här ett öfning äxsämpel att skrifva.
Ingenting åldras snare än en välgärning hon födes i dag är gammal i mårgon och efter 3 dagar liger hon i glömskans graf som de död i värden.
Lanvägen är så trång för alla i mitt Belätt.
…den första är så tröger och den andra är så latter och fiärde är så odygdig och den fämte är så afvunsiuk och den skiette är så baktallig och bakslug…..
Kungliga Slåttet och kungsholm hedra vår kårnung och fosterland och al öfverhitt.
Vad som skrifven är af mosi Lag kan aldrig omvändas heller omjöras.
Skulle father villa vara uttaf den godheten och skapa om vår lila kat unge.
Jag hafver varitt utt och slås mäd franskar……
Av speciellt intresse är stavningen ”father” i näst sista raden. Stavningen är densamma som i det engelska ordet för "fader". I forntid hade svenskan och engelskan, likt många andra språk i norra Europa en gemensam bas. För 1000 år sedan, exempelvis på den danske kungen Knut den Stores tid, kunde man utan större problem göra sig förstådd i England. Spel-Eriks stavning för onekligen tankarna ditåt.
Sedan har Erik skrivit några rader om sig själv och om spelmansbokens syften, i viss mån lite kryptiska ord.
Erik Eriksson Umeå Bäcken dena Bokens rätta ägare och den är icke för alla uttan för mig annars vore det ingen kånst……..en förbannat lögn säger jag (15 augusti 1822).
Den här boken är ei mycket.
Erik Eriksson Bäcken Umeå en förbanadd stryk men bra karl, sig sjelf vett du --- Bror förstår du.
Erik Bäckström (=Eriksson/namnbyte) är denna Bockens rett äggare och om någon hänne …………han skal dansa under helvittes trapan med sin blåkappa och alla små jäfvlar skal hånnom Nappa si så är det sagtt.
Spelmansboken innehåller även andra ”författare” och ”kompositörer”. I turordning räknar Göran Larsson upp följande namn:
Erik Andersson (född 1802 i byn Långed strax söder om Becken). Han lär ha varit nära vän och spelat tillsammans med Erik Eriksson.
Fredrik August Unander (född 1780 i Vidbo Uppland). Unander var verksam och boende i Becken då det begav sig för Erik Eriksson. Unander lär ha varit Inspektor vid Hörnefors Järnbruk, men kom sedermera på ofärd och ruinens brant. Det lär ha varit så att Erik fått köpa Unanders gård då denne flyttade till Nordmaling. I Nordmaling figurerar Unander till slut med det sämre prefixet ”fattighjon”.
Nils Johan Sjögren (född 1807 i Umeå). Sjögren lär ha gift sig och flyttat till Becken. Han tros ha varit anställd vid Hörnefors Bruk som ”barnalärare”. Sedermera flyttade han till det närbelägna Olofsfors bruk (Nordmaling).
Enok Gustaf Bäckström (född 1837 i Håknäs). Spelmannen dog i lungsot vid 28 års ålder men hann efterlämna några kompositioner till eftervärlden.
Gustaf Nordberg (född 1842 i Nordmaling). Gustaf antecknade i boken att han var ”Fjerdingsman i Nordmaling, sedan år 1874". Vad nu detta hade med spelandet att göra? En annan ovidkommande men lite intressant historisk notering är att; ”Skräddaren och Musikanten Johan Erik Dannberg skall resa till Amerika den 31 julius 1869”. Gustaf Nordberg blev tyvärr den sista spelman som antecknade i boken, daterat år 1884.
Gunnar Engström 2009-03-02
Har Du något att berätta? Maila Din berättelse eller artikel till redaktionen.
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se