Ved och flis vid Hörnefors sulfitfabrik - artikel 1
Vi ska här inleda en artikelserie till minne av Hörnefors Sulfitfabrik. Kanske är det inte alla läsare som efterfrågar just detta ämne, men industrin är en viktig del av Hörnefors och därmed Hörneås historia. Becken-Webbens läsare Angerd Karlsson överlämnade ett helt fotoalbum med bilder från Fabriken. Bland dessa intressanta bilder finns foton tagna under dess drift, sista arbetsdagarna innan Fabriken läggs ned, och även bilder över området från efterföljande år. Ur detta kommer några artiklar skrivas.
Bild 1. Hörnefors Sulfitfabrik, sedd tvärs över den så kallade fabriksviken en vinterdag vid början av 1980-talet.
Om allt förstås rätt är Angerd född i Hörneå, dotter till Karl Rehnmark (f 1884) och syster till Martin Rehnmark (f 1912). Martin tog över hemmanet medan Angerd gifte sig och bosatte sig mer centralt i Hörnefors. Angerd är således faster till dagens bybor Sören och Rolf Rehnmark. Liksom flertalet andra Hörneforsbor har Angerd tillverkat papper. Med Angerds foton kan Becken-Webben göra en historisk vandring vid Fabriken och bidra till att bevara minnet av denna epok av industrialism.
Bild 2. Papper börjar med ett träd. Just dessa två tallar, som fanns med i Angerds fotoalbum, är nog inte de mest lämpliga träd man önskar i vare sig ett pappersbruk eller ett sågverk. Däremot är det två väldigt vackra och unika träd.
Vi ska här knyta an till en tidigare fråga som dryftats. I några tidigare artiklar, som alla startade med några vykort från 1920-talets Hörnefors, ägnades intresse åt vajerkranar (kabelkranar) och elektriska luftbanor. Med andra ord, hur hanterade man alla dessa stockar, eller mer korrekt, massaved. Skribentens egna diffusa minne, utan att ha arbetat vid fabriken, erinrar något som mest liknade en traverskran som löpte utmed tvenne betongfundament. Däremot lyser kabelkranarna med sin frånvaro bland dessa minnen. Angerds foton ger svar på tal, bland annat utifrån text skriven på baksidan av bilderna.
Bild 3. Kranens ena torn. Man tror sig se den så kallade "körkuren" i vänstra nedre hörnet av bilden (man ser nästan bara dess tak). Denna ska ej förväxlas med ”tegelhuset” i nedre högra hörnet som mest troligt utgjordes av maskinrum och dessutom fungerade som motvikt för kranen.
På fotots baksida (bild 3) står berättat att ”dessa kabelkranar för timmerbefordran varade från mitten av 1920-talet till 1975, då det istället blev stacklagring, kallad flis”. Denna information bekräftar tidigare spekulationer kring massavedens historia vid Sulfitfabriken. Denna ”kabelkran” kan spåras i Tycho Karlssons vykort från 1920-talet, och gav sedan upphov till artikeln ”Vajern på fabriken” från 2011-09-17. Sedan visades bilder över tiden före 1920-talet, då massaveden istället transporterades via en elektrisk luftbana, en upptäckt som Becken-Webbens läsare Rune Öström bidrog med.
Bild 4. Kranförare Emil Gillerskog (efternamnet otydligt). Se korrigerat namn "Gellersteg" i senare artikel.
I bild 4 berättas att detta är ”den nya kranen” med manöverrummet nere vid kranens fot som kranförare Emil spakar. Med andra ord förstås att dessa kranar har en utveckling och förnyats i generationer.
Bild 5. I modern tid ersattes upplägget av massaved istället med en gigantisk flishög.
I en tidigare artikel berättade vi att ett av dessa vajertorn (kabeltorn) välte, och att en stackars lastbilschaufför fick sin bil krossad, inklusive sig själv! Att hantera massaveden på detta sätt var nog både farligt och tidsödande. Detsamma insågs i filmaren Erik Erikssons dokumentär från Hörnefors Sulfitfabrik år 1970, med titeln ”Där man gör papper och massa”. Möjligen bidrog det till att man 1975 rationaliserade och barkade och flisade veden direkt för lagring i hög istället för vältor av stockar.
Bild 6. Flishögen i vinterskrud, tros vara den sista flis som förbrukas vid fabriken.
I bild 6 ses den traverskran som är kvar i minnet hos skribenten, och möjligen även kvar på plats i geografin. Den tycks ha varit konstruerad för att både lyfta timmerbuntar från lastbil men kanske även nå ut till kajen till vänster i bild för att lossa fartyg. Det är även tron att bakom flishögen finnas så kallade barktrummor och flisaggregat. För de läsare som inte stött på begreppet ”barktrumma” kan förenklat sägas att barken, som inte är önskvärd, fås att släppa genom att stockarna tumlar runt i en roterande trumma. Det kan liknas vid en modern tvättmaskin, fast längre och betydligt större, helt enkelt!
Bild 7. Bilden är tagen vårvintern 1984. Nu har fabriken stått still i ganska precis två år.
Man kan tycka att bild 7 är sorglig. Mörkret har lagt sig över Fabriken och dess flishög, eller snarare på platsen för den tidigare och nu tömda flishögen, eller hur man nu ska formulera sig. Man ska dock erinra att bilden från 1984 är tagen under begynnande vår, och att våren kommit till Hörnefors, med järnväg och allt!
Gunnar Engström, 2011-12-04
Besökare