Vajern på fabriken

Hörnefors fabrik

Torstens Hjärnverkstad

Hörnefors historia

Hörneås historia

Startsida

Vajern på fabriken

I denna artikel pratas det om vajer och lina, och med det menas en kabelkran.

Artikeln ”Historiska vyer över Hörnefors” från 2011-04-10 har väckt många läsares intresse. Hörneforsprofilen Tyko Karlsson tog några foton från 1920-talets Hörnefors. Dessa kolorerades och trycktes som vykort. Bland annat fotograferades dåtidens fabriksområde, ur fågelperspektiv. Hur detta gick till kan man undra - i avsaknad av någon lämplig byggnad på platsen från där fotot togs. En som funderat heter Rune Öström, en ”Håknäspojke i förskingring” som han själv beskriver sig. 

Hörnefors fabrik

Bild 1. Hörnefors fabrik konsumerade mycket timmer, eller snarare massaved. I denna förstorade bild ses platsen för lossning av timmer. Buntar av flottat timmer bogserades till fabriken, till skillnad från dagens lastbilstransporter. En kran, som till utseendet för tankarna till någon modern film om stjärnornas krig, lyfte timret ur vattnet.

Rune skriver:
"Jag tror jag kan bidra med lite information då jag jobbade på fabriken några perioder under 50-talet. Dessutom körde min pappa Oskar Öström en busslinje från Håknäs via Västamarken och Norrbyn till fabriken så jag är väl bekant med området. Jag blev lite betänksam över varifrån korten är tagna då vinkeln inte stämmer med någon fabriksbyggnad. Den närmaste var spritfabriken men den byggdes ju först i slutet av 30-talet."

Hörnefors fabrik

Bild 2. Denna bild ur fågelperspektiv är svår att begripa för den som känner området. Ingen byggnad finns på platsen. Istället löper vägen fram under fotografen. På marken ses däremot något intressant, nämligen en mycket bred räls.

Rune fortsätter:
"Strax insåg jag att fotografen måste ha klättrat upp i det östra linbanetornet. Man ser rälsen för linbanans torn till vänster om vägens kurva. Att stapla dessa vedlager för hand var absolut omöjligt, de var mycket höga, gissningsvis 12-15 meter."

I bild 2 ses att den vänstra rälsskenan är snedställd och tycks ligga på en bädd av timmerstockar. Den snedställda rälsbädden antyder tekniskt att tornet på rälsen belastats av en kraft från vänster, dvs den vajer som löper mellan de två tornen. I vajern lyftes buntar av stockar som kunde förflyttas över upplägget och travas på hög. Detta leder till en ansenlig belastning på tornet och rälsen.

Rune berättar vidare att:
" Tornens nedre del hade enorma motvikter av betong, säkert 40-50 ton. Det hände även att timret utmed vajern ”halkade ur”. Det lär ha varit mödosamt att städa upp i timmergården dessa gånger", avslutar Rune.

På 1920-talet hade således Tyko Karlsson klättrat upp i en rälsbunden vajerkran. Därifrån fotade han både in mot Hörnefors (bild 2) likväl som ut mot havet i nästföljande bild på sidan ”Historiska vyer över Hörnefors”. Det kluriga mysteriet med fågelperspektivet har därmed fått sin lösning.

Hörnefors fabrik

Bild 3. En vy av ett flygfoto över Hörnefors fabrik år 1927.

Det visar sig inte lätt att hitta några foton på dessa kranar. De var väl inte något högprioriterat konstnärligt fotoobjekt på 1920-talet. Det närmaste man kommer är i boken ’Hörnefors Historia’. Om denna bok finns en del att läsa på annat håll inom Becken-Webben. Redaktionen har även bokens tryckplåtar i förvar, hur det nu kom sig. Boken återger ett flygfoto över Hörnefors sulfitfabrik år 1927 (bild 3). Det var fotografen Ekholtz från Umeå som var med på flygplanet, eller möjligen framkallade bilden. Längst upp till vänster i bild ses en skugga som är föremålet för denna artikel. För mer information om kabelkranarna, läs senare artiklar.

Hörnefors fabrik

Bild 4. Förstoring av det östra krantornet utmed virkesupplägget. Tyvärr är skärpan dålig, bilden från 1927 togs från ett skakigt flygplan, och har sedan utsatts för 1960-talets boktryckarkonst, för att nu scannas och återges i hög förstoring. Man noterar även det dränkta landområdet bortom kranen.

Tornet (bild 4), ser ut som två närliggande ”torn”. Det var synd att Tyko Karlsson inte fotade själv tornet han klättrade upp i på 1920-talet. Motivet i bild 1 visar förvisso en kran vid lossningsplatsen, och även detta måste ha tagits från någon hög plats. Troligen var denna plats det motsatta västra tornet på andra sidan virkesupplägget.

Denna artikel beskriver några förmodat rostiga och anskrämliga stålkonstruktioner nära 100 år tillbaka i tiden. När Hörneåbon Ulf Hahlin blir varse denna artikel tycker han inte att dessa torn är så intressanta. De fanns under lång tid. Tron var att vajerkranen ersattes av något "modernare" längre fram i tiden, men så var det nog inte enligt Ulf Hahlin.

Ulf Hahlin berättar en ryslig historia: Ett av tornen välte just som en timmerbil passerade. Lastbilen krossades och föraren avled, förtäljer historien. Kranen lär ha vält inåt virkesupplägget, uppenbarligen över en anslutningsväg. Äldre tiders bogsering av flottat timmer lär väl även ha skördat ett och annat offer, tyvärr.

För den oinvigde kan sägas att fabriken avvecklades våren 1982. Vem bryr sig om en gammal vajerkran? Jo, det finns några som bryr sig, och, om inte annat är det industrihistoria, lokalhistoria, och kulturhistoria – eller?

Karl Gunnar Engström 2011-09-16