Hörneå bys hemsida
web-redaktör:
lena.lindholm
kontakt

Trasmattor och pappersmassa - del 2

Trasmattor och pappersmassa - del 1

Trasmattor och pappersmassa - del 2

Trasmattor och pappersmassa - del 3

Trasmattor och pappersmassa - del 4

Trasmattor och pappersmassa - del 5

Arbete i historisk tid

Reportage

Startsida

Hörneå bys hemsida www.becken.se

Trasmattor och pappersmassa - del 2

Här följer del 2 om trasmattor - om hur restprodukter i massaindustri återcirkulerar till nyttoföremål. Det är Curt Carlsson i Norrsundet norr om Gävle, i höjd med Hamrångefjärden som hörde av sig till Redaktionen 2020-09-09.

Vi fortsätter är med information om det projekt Curt är verksam i. Det ger även intressant historia om den norrländska träindustrin. Så här skrev Curt i ett mail till Redaktionen 2020-11-25:

Massan och sedan?
Ett litet projekt att dokumentera återvinning av filt

Norrsundet, 4 mil norr om Gävle, är en av de äldsta träindustriorterna i Norrland, med start 1868 efter den stora stormfällningen. Sågverket blev inte riktigt stort förrän vid sekelskiftet. 1925 startade Norrsundets Sulfatfabrik. Det var inget ovanligt med sågverk och massafabrik på samma plats, många fanns runt Sverige.

Norrsundets industrier drevs framgångsrikt och utvecklades under 1900-talet. Stora Enso lade 2008 ner massafabriken och sågverket 2011. Sågverkshistorien är mer dokumenterad än vad massafabrikernas är. Bägge industrierna är numera klart decimerade och det finns mycket att dokumentera, stort som smått.

En idé dök upp när jag städade i uthusen i somras och hittade en sällan öppnad koffert. Där låg några av de mattor mamma vävde på 50-talet. Vi har ett antal kvar ännu, då det var en riktig boom att ta trasig sulfatfilt och väva mattor. (Se avsnittet om Olshammar nedan!)

En naturlig tanke som då dök upp var att de bör ha vävt “filtmattor” även här i Norrsundet. Det stämde. Mattor men även sovtäcken var en användning som hade förekommit och när man ställde frågor till Vallvik och andra massabruksorter i närheten dök nya återanvändningar upp som dukar att reda näten på eller garn att stoppa strumporna med.

Skulle vara roligt att få veta hur dessa filtar använts runt om i landet, Var det mattvävning nästan överallt och vilka udda utnyttjanden har funnits?

Kontakten med Gunnar Engström i Hörnefors har varit mycket givande och jag hoppas att frågan kan spridas. Hur detta kommer att presenteras i framtiden är ännu inte klart. Detta en av många vilda idéer vi har i Rudan. Det är en ideell förening “Med kameran som verktyg” som sedan ett par år dokumentera och ställer ut om nutid och historia. Bilden är central. Tips, bilder och minnen från denna tid mottages med tacksamhet!

Hälsningar Curt Carlsson Norrsundet

Becken-Webben är restriktiv till att exponera kontaktuppgifter på nätet, om inte personen ifråga så önskar. I fallet om trasmattor uppdagas ett intresse och kunskap i Hörneå by (i efterförloppet till att denna artikelserie publicerats). Samma intresse lär finnas på annat håll där pappersindustrin varit levande. Curt föreslår att hans uppgifter publiceras, i en gemensam ambitionen att sprida kulturhistoria om trasmattor.

För läsare som önskar kontakt med Curt Carlsson:
curt.carlsson@hotmail.com
070-6183232

Curt bifogar även en nätsida, som likt Becken-Webben är omfattande, med bland annat rese-reportage: www.nenca.se

Bild 1. Curt Carlsson och foto-projektet Rudan.

Vi fortsätter med ytterligare information som Curt skickat in till Redaktionen. Detta är text från Olshammar (Munksjö AB), Närke.

Under några av de första åren av 50-talet blev det väldigt populärt att skaffa hem en rejäl bit av en kasserad sulfatfilt och repa upp den till “mattrasor”.

Själva hanteringen kring repning blev en samling av alla som hade tid att stå och repa filten med krökta 7-tumsspikar på något liten äng där man fick plats att sätta upp störar och linor och hänga filten över.

Kanske den var 10-15 meter, där upp mot dussinet människor stod och repade. När allt var repat kokade man “garnet” rent och sedan färgades vissa delar i gult, rött, grönt, osv. Det var inte växtfärgning utan färgpulver man köpte.

Materialet som man fick ut av repningen var dels varpen i filten och “inslaget”. Därefter sattes en vanlig mattväv upp och varpen blev då den vanliga mattvarpen. Min mamma och många andra i gårdar och hus satte upp en väv varje år. Vår stod i köket, vilket gjorde att vävningen inte kunde hålla på alltför länge. Dessa mattor ansågs vara väldigt slitstarka. Lite senare blev de undanträngda av plastmattor i kök och farstu.

Trasmatta från Norrsundet

Bild 2. Curt Carlsson skickade en bild på en fin trasmatta från Norrsundet.

Det finns mer att läsa om trasmattor på nätet. Det är intressant hur fenomenet trasmatta blev till på grund av pappersindustrin. Innan papper tillverkades av trämassa användes istället textillump. Uttjänt textil såldes till lumphandlare. Lumpen sönderdelades i stampar till fibrer som fick nytt liv i dåtidens papper. Lumpen hade således ett värde, men när papper gjordes av trämassa fick lumpen ett nytt liv som trasmatta.

Vi återkommer i del 3 med lite bilder på trasmattor från Hörneå, med inslag av "sulfit-tråd"!

Gunnar Engström, 2020-12-02

Besökare

 

Hörneå bys hemsida www.becken.se