Hörneå bys hemsida
web-redaktör: lena.lindholm@becken.se
kontakt

Torbjörn Hammarström - en vandring på Hamnskär - del 3

Ågern och Hamnskär titelsida

Hörnefors Historia

Startsida

Hörneå bys hemsida www.becken.se

Torbjörn Hammarström - en vandring på Hamnskär - del 3

Här följer så del 3 av rundvandringen på Hamnskär med Torbjörn Hammarström. Detta publiceras på året 2016's sista timmar. För bakgrund hänvisas till första och andra artikeln i serien.

Hamnskär är inte så stort, och rundvandringen är inte heller lång. I bild 1 ses en blå pil som visar att vi nu sökt oss upp ovan huset nr 14. Hus 14 finns kvar idag, men det gör inte huset nr 13 som är målet för dagens vandring. Huset 13 låg på höjden av en bergsknalle, bland de högre på Hamnskär. Vill man se hur huset nr 13 såg ut, kan detta beskådas i en tidigare artiklar på Becken-Webben.

Hamnskär

Bild 1. En kartbild av Hamnskär, tagen från topografisk karta 1971. Notera den blå pilen som börjar där den röda slutar (del 2). Pilen beskriver vandringen i denna artikel del 3. Pilens början är där det startade i artikel del 1.

Torbjörn berättade oavbrutet under en dryg timmes vandring, och Skribenten hade fullt upp med att dokumentera och fotografera. Detta var i augusti 2016. Vandringen resulterade i fragmentariskt skrivna notiser som skrevs rent så fort man kom hem till datorn. Att det tagit närmare ett halvår att komma igång med fortsatt skrivande beror på volymen, av både det ena och det andra, av nödvändiga göromål på landet i Becken by.  

Hamnskär 1944

Bild 2. En karta över fastigheter på Hamnskär 1944, se länk till tidigare artikel. Nr 14 finns kvar idag, på östra sidan av Hamnskär (uppåt i bild).

Som 15-åring började Torbjörn sommarjobba som assistent åt trädgårdsmästaren Hammarstedt. Hammarstedt var i sin tur underställd självaste disponent Ernst Planhammar, och Ernst bodde på den så kallade Herrgården. Skribenten vet inte vad Hammarstedt hette i förnamn och måste välja mellan Lennart (Hamnskär nr 10), Lambert eller Manfred (båda i Hamnskär nr 4). Skribenten vill däremot erinra att släkten Hammarstedt hade bakgrund som smeder vid Hörneå Bruk. På en ort som slutar på ”fors” (Hörnefors) har smeder oftast en hög ställning i samhällsordningen. Även namnet Hammarström antyder ett förflutet från ett järnbruk, men detta är i så fall längre tillbaks i tiden, flikar Torbjörn in.

Torbjörn minns en episod då han skulle vattna i växthuset. Där såg han en stor röd tomat som hade ramlat ned på mullen. Han åt upp den. Trädgårdsmästare Hammarsted märkte att tomaten var borta, och rannsakade Torbjörn med förlusten av densamma. Torbjörn fick inget straffa för det inträffade. Torbjörn utbildade sig sedermera till polis, nu pensionerad. Skribenten må undra ifall Torbjörn erkände tomatstölden i samband med att han antogs till polisskolan?

Huset 13 på Hamnskär

Bild 3. Torbjörn tar stegen uppför trappen till grunden som återstår efter Hamnskär nr 13.

Torbjörn fortsätter sin berättelse om trädgårdsmästeriet. Otto från Ängersjö brukade hjälpa Hammarsted med trädgården. Bland andra göromål brukade han slå på Ågern och Hamnskär (klippte gräset på modern svenska). Vid ett tillfälle när Otto slog gräset noterade han en lega (tillplattat gräs på modern svenska). Otto hade noterat hur Trude von Kraemers dotter Gittan hade träffat Hasse....

Torbjörns mor Elin Hammarström brukade städade på Mässen före och efter fester som anordnades där. Det gick hett till på dessa tillställningar, med många tombuteljer som resultat. Där fanns ibland även rester av fin mat som Elin fick ta hem till familjen istället för att kastas bort. Torbjörn fortsätter med att berätta om Vanja som jobbade på mässen. Det sägs att vid en fest vintertid skulle man tävla om att gå ut med minst kläder på. En av deltagarna gick ut iklädd enbart ett skärp....

Hamnskär

Bild 4. Här sitter Torbjörn på stengrunden till det som återstår av Hamnskär nr 13.

Annila, så hette en fiskare som bodde på Teg i Umeå. Han sålde fisk men även grönsaker, och så gjorde han även i Hörnefors. På sommaren hade han en liten vagn och på vintern en släde. Båda dessa stod parkerade i Hörnefors. Själv kom han med buss. Torbjörn tror att matvarorna kördes hit på annat sätt. Annila ropade ”prima morötter och kålrötter”. Han sålde även flatsill från Norge. Efter att Annila gått sin runda brukade han komma till Torbjörns far Dag Hammarström för att få sig en kopp kaffe innan hemfärden till Teg.  

Slaktare Karlsson var en annan person som körde runt med häst och vagn. Karlsson hade sin verksamhet i Hörnefors, och kan beskådas på Becken-Webben (se bild 4 via denna länk). Tydligen var det populärt att hjälpa slaktare Karlsson genom att springa före och knacka på dörrarna i husen där han körde runt. Barnen turades om att sköta denna syssla. Som tack fick man en korvända att äta. Korvarna var långa och raka, och hade ett snöre i ena ändan. På julen kördes även julskinkorna ut, och då med samma rutin. Då blev belöningen ett paket prinskorv, vilket nog uppskattades extra mycket i juletid.

Gott Nytt År - Gunnar Engström, 2016-12-31

 

Hörneå bys hemsida www.becken.se