Hörneå bys hemsida
web-redaktör: lena.lindholm@becken.se
kontakt

Statarlängan 1944

Ågern och Hamnskär- rubriksida

Startsida

Statarlängan 1944

Platsen vid gamla träkyrkan uppströms Hörnån kallades "Bruket", vilket avsåg det järnbruk som anlades där vid 1700-talets slut. Där fanns även en vattensåg, en herrgård och ett större jordbruk. Järnbruket upphörde som industri vid slutet av 1800-talet, och istället inleddes en ny epok av pappersmassa på initiativ av Frans Kempe. Vi ska inte repetera denna historia som redan finns skriven på annat håll inom Becken-Webben. Däremot är det nödvändigt att förstå tillkomsten av den så kallade Statarlängan, avsedd för arbetare vid gårdens jordbruk, och kanske även för Bruket och tillhörande delar. Begreppet Statare har en laddad innebörd än idag.

Lägenheterna i Statarlängan fortsatte att betjäna företaget Mo och Domsjö AB, som köpt upp marken, rev järnbruket och sågen, och istället byggde upp Hörnefors Sulfitfabrik några år in på 1900-talet. Lägenheterna i Statarlängan verkar ha varit ganska fullbelagda 1944, det år som hamnade i fokus i arbetet "Vem bodde var 1944". Statarsystemet avskaffades år 1945. Systemet brukar traditionellt hänföras till jordbruk och dess arbetskraft. Hur boendeformen var administrerad för Mo och Domsjös hyresgäster är oklart. Hyran lär ha varit starkt subventionerad. Becken-Webbens läsare kan säkert bidra med information.

Idag är Bruket ett kulturellt tillhåll, med den gamla Träkyrkan som blommar upp sommartid. Statarlängan är idag ett populärt Vandrarhem öppet på sommarhalvåret, med en intressant insida som i mångt och mycket är bevarad från förr.

Bland husets sju familjer fanns tre änkor, och ett par systrar. Kanske fungerade Statarlängan för detta ändamål, likt 32:an på Ågern. Avståndet till Sulfitfabriken var ungefär 2 km. Alla hade inte råd med cykel vid 1900-talets början. År 1944 hade nog cykeln blivit vanligare. Det kan ha varit behändigt om de manliga arbetarna bodde nära Fabriken, vilket inte var lika nödvändigt för efterlämnade änkor.

Det kan också vara så att standarden på boendet var sämre i den gamla Statarlängan, och hyran billigare. Dessutom fanns nog ett socialt ansvar inom företaget att ta hand om änkor och familjer, i synnerhet om maken omkom i en arbetsplatsolycka.

Statarlängan

Bild 1. Statarlängan på Bruket.

I Statarlängan bodde i maj 1944 (från vänster till höger):
1) Almar och Olga Enström -barn- Lars, Bo, Mats, Jan
1) Selma Holmlund (änka) -barn- Iris, Irene, Göte, Gustav
1) Amanda Åström (änka) -barn- Jens
1) Jenny och Linda Hörnkvist (Systrar)
1) Emma Lundin (änka) -barn- Karl, Bengt, Axel, Tyr, Bror, Alice, Gudrun, Maj
1) Gustaf och Nanna Blomkvist -barn- Willhelm, Sven, Tage, Margit

Gunnar Engström, 2016-04-16