Hörneå bys hemsida
web-redaktör: lena.lindholm@becken.se
kontakt

Posten i Hörneå, och Frans Kempes besök år 1906

Posten i Hörnefors

Hörneås historia

Startsida

Hörneå bys hemsida www.becken.se

Posten i Hörneå, och Frans Kempes besök 1906

Av alla konstiga teman som Becken-Webben skrivit om ska vi här stifta bekantskap med postväsendet i ”Hörneå”. Anledningen står att finna i ett brev som Frans Kempe skrev 1906. Kempe är liktydligt med företaget MoDo (idag Holmen AB), ett företag som onekligen och bildlikt talat haft sina grundstenar i bygden mellan Hörnefors och Örnsköldsvik. Den egentliga anledning till denna artikel står att finna hos Becken-Webbens distansskribent Rune Öström. Rune hittade och förmedlade det poststämplade brevet till Redaktionen. Rune frågar sig var postkontoret i Hörneå låg?

Bild 1. Poststämpeln Hörneå, år 1906, den 18:e augusti.

Under hösten 2011 satte Becken-Webben fokus på Hörnefors Sulfitfabrik. Denna artikel drar åt samma håll. Kempes brev är intressant, inte bara för sin stämpel ”Hörneå” utan även för årtalet 1906. Om Frans Kempes förehavanden år 1906 återkommer vi till i en framtida artikel.

Fanns ett postkontor i Hörneå och var låg det, frågade Rune. Svaret är nog att Hörneå förvisso hade ett postkontor, men att detta rimligen inte låg i Hörneå(!) Att Frans Kempe besökte vår by för att posta sitt brev är mindre troligt. Förvisso är det bara några kilometer han hade behövt färdas, men svaret blir nog ett annat.

Runes fundering berör det som många andra läsare hört av sig om. Var ligger ”Hörneå”, var ligger ”Becken”, och var ligger ”Bäcken”? Dessutom figurerar ”Bäck”, och "Becks by" på gamla kartor. Än svårare blir det när man avser vattendraget, ”Hörneån”. Så heter ån på bilkartan, men på fiskekartan heter ån istället ”Hörnån”. Både Västerbotten/Umeå och Ångermanland/Nordmaling gör anspråk på ”Hörnåns” fiskar, vilket förvisso har en naturlig geografisk orsak. Den fiskare som däremot knappar in ”Hörnå” på sin navigator torde inte få mycket fångst. Navigerar man på Google så inses att ”Hörnå” är ett släktnamn runt Eskilstunatrakten, där förvisso skribenten haft delar av sin uppväxt men utan att känna någon Hörnå. Yttermera komplicerat blir det för den som köper en byggtomt i Hörneå och inser att huset byggs i Hörnefors.

Tyvärr må erkännas att inte ens skribenten med bostadsadress Hörneå vet var han befinner sig, trots ihärdigt letande. Följer man trafikskyltningen ”Hörneå – Norra” kommer man till Becken-Webbens Redaktion. Om man bett busschauffören stanna i Hörneå för 200 år sedan torde man ha blivit avsläppt ungefär där dagens E4 korsar vattendraget Hörneån, på åns södra sida. Gamla tiders byar hade enorma arealer att förvalta. Allteftersom jordar och skogar delades i arvsskiften och med köp och försäljningar förändrades bygden. Redan tidigt fanns en uppdelning i ”Becks by” och ”Hörne” med bara någon kilometer mellan. Om detta berättades i en tidigare artikel på Becken-Webben, om skiftesdelningar.

Bild 2. Vykort skickat från Hörnefors 1908, även det stämplat ”Hörneå”. Det krävs lite bättre förstoring och skärpa för att urskilja annat än bokstäverna ”HÖRN”. Läs mer om detta vykort på annan sida.

Man kan urskilja följande ortsnamn inom området (förmodat 1600-tal); Biörnabergha (Bjennberg), Heggenes (Häggnäs), Becken (området runt dagens Hörneå), Hörne (området runt dagens Hörnefors/Bruket), Södermiölu (Sörmjöle), Norremiölu (Norrmjöle) och Nörbij (Norrbyn). Den senare hörde till Nordmalings socken medan de övriga räknades till Umeå Landsförsamling. Länsgränsen mellan Västerbotten och Ångermanland avgränsade bygden söderut, med lite varierande sträckning under åren, och med byn Engelsiöö (Ängersjö) i närområdet.

I gammal tid var vattendragen viktiga. Området ”Hörne” låg i direkt anslutning till vattendraget ”Hörneån” medan ”Becken” genomflöts av Kankmyrbäcken. Bäcken hade tillräckligt vattenflöde för kvarn, mindre såg och spånhyvel, vilket torde ha gällt under vissa delar av året. Hörneån var onekligen större och erbjöd ett större sågverk och järnbruk. Här måste man dock räkna in landhöjningens effekter eftersom orternas namn tillkom då kustlinje, landskap och vattendrag såg ganska annorlunda ut mot idag. Även detta har berättats om på Becken-Webben med detaljerade kartor.

Både ”Becken” och ”Hörne” hade inteckning i Hörneåns vatten och fisk. Detta gäller även idag, i form av fiskerätt. Ännu idag sitter ett plakat vid det gamla proppskåpet hemma som berättar om gratis elström då Hörneån dämdes upp med turbin och generator för nära 100 år sedan. Detta sammanfaller med Sulfitfabrikens utbyggnad. Fabriken krävde elström, och färskvattnet till Fabriken kontrollerades via en lång vattentrumma från ”Dammen”. Tyvärr gäller inte denna överenskommelse om gratis ström idag, och sedermera har både elverk och damm rivits till förmån för bättre vattenflöde och fiskvandring.  

Bild 3. Frimärke stämplat 1932, Hörneå.

För att nu knyta ihop historien kring poststämplar och ortsnamn. Postkontoret som stämplade ”Hörneå” torde ursprungligen ha legat i anslutning till det dåtida centrum som skapats runt järnbruk och kyrka. Med andra ord utgör detta dagens del av Hörnefors som kallas ”Bruket”. I området byggdes ett flertal hus på tomter som gick och fortsatt går under namnet ”Hörneå”, vilket berättats om tidigare . Här forsade Hörneån ut i den vik som landhöjningen sedermera gjorde till dagens fortsättning av ån. Här fanns förutsättningar till industri. Dagens ortsnamn Hörnefors torde utgöra sammanslagningen av det gamla byanamnet ”Hörne” och ”fors”, ganska naturligt. I dagligt tal kallades området således för ”Bruket”.

Det moderna Hörnefors identifierade sig med Bruket och industrin. De som levde av skog, jord och fiske, med andra ord ”bönder”, höll kvar vid sina gamla ortsnamn. Bönderna trängdes undan, eller snarare avyttrade mark, allt eftersom området bebyggdes av industri och av de som livnärde sig av denna. ”Hörne” försköts och området ”Hörneå” syftar snarast på den del av befolkningen som inte önskade sig slammer och stress vid en industri. Utbytet av arbetskraft var stort och båda parter var beroende av varandra. Inte minst var industrin i behov av timmer och kol ur skogen som bönderna i mångt och mycket ägde och levererade.

Dagens by ”Hörneå” kan ses som ett jord och skogsbrukets paraply över området söder om vattendraget Hörneån, med sträckning till landskapsgränsen Ångermanland och Ängersjö. Området ”Hörneå” inbegriper både ”Hörne” och ”Beck”, varav den senare byn delvis hållit kvar vid sitt gamla namn. Som kuriosum kan nämnas att många av Länstrafikens busschaufförer utmed E4 fortfarande vet var hållplatsen ”Bäcken” ligger.

Varför valde postväsendet att stämpla sina brev med ”Hörneå” fast de låg i Hörnefors? Likt Hörneås bönder var postväsendet konservativt. I princip utgjordes dessa två av samma person. Dagens post går med bil och flyg och förhoppningsvis tåg. Dåtidens post gick mestadels med bonden, till fots eller med häst. Riktigt när posten övergick från bondens stämpel ”Hörneå” till industrisamhällets ”Hörnefors” kan inte redas ut för stunden. Fler stämplade frimärken av olika ålder kan nog letas fram och adderas till denna sida framöver.

Postbönder fanns överallt i landet, så även i Becken by. År 1924 skrev journalisten Ernst Gavelin i Västerbottens-Kuriren en artikel om den gamle post-bonden, Anders Ersson. Becken-Webben är ju inte sämre, utan skrev en artikel om Västerbotten-Kurirens artikel år 2009 . Becken-bon Anders Ersson föddes år 1832. Hans nutida släktingar befolkar både byn och resten av landet, mestadels under namnet Bergström. År 1924 var han 92 år och hade varit med om både det ena och det andra som berättades om då det begav sig.

Denna artikel blir allt mer seriös, tröttsam och tung, men vi fortsätter på samma tema genom att referera till postförordning, det så kallade Postbådet. Bådet har anor från 1636 och Axel Oxenstierna. Om intresse, mot förmodan, refereras till ytterligare information på nätet.

Post befordrades från posthemman till posthemman, och i gengäld fick den som utförde detta uppdrag fördelar av annat slag. Fördelarna var nog så värdefulla. Den troligen bästa fördelen var befrielse från utskrivning till krigstjänst. Detta innebar en avsevärt ökad chans till överlevnad i en tid med stor dödlighet på allehanda slagfält och än mer av sjukdom i fält. Frihet från utskrivning till ”dagsverken” låter också bra. Dessutom slapp man skjutsningsplikt och gästningsplikt.

Uttrycket ”gästningsplikt” förtjänar ett förtydligande. Att ge vandrare nattlogi och mat tillhörde tradition och god ton, långt fram i tiden. Det kunde dock gå livat till då den som knackade på dörren var en oresonlig kringströvande hirdman. I Alsnö stadgar från slutet av 1200-talet skyddades bönder från dessa våldgästningar, de så kallade ”fridslagarna”. Gästningen skulle nu regleras och ske under ordnade former, utan dråp och annat våld, och där bonden gavs rätt att visa urskiljning. Men, det världsliga frälset (adeln) som började ta form under den tidiga medeltiden måste rimligen få husrum under sina resor. En bonde måste erbjuda att ta emot två resande till "gästning", per natt. Dessa skulle även erhålla mat och hästfoder, till gängse priser. Detta känns främmande idag. Som postbonde slapp man denna plikt redan år 1636, reglerat i postförordningen. Förutom post skulle postbonden dessutom hålla ordning på vägnätet inom sitt distrikt, ha två drängar och hålla med häst.

Om nu poststämplandet runt Hörneå var svårbegripligt så undrar säkert mången läsare över Becken-Webbens egen adress (www.becken.se). Naturligare vore att den hetat ”www.hornea.se”. I engelskspråkig översättning låter inte detta bra, utan att gå in på pinsamma detaljer. Under boende i både Los Angeles och i Southampton kan skribenten erinra ett flertalet komiska incidenser som krävt förtydligande. Utanför Sverige torde man undra varför byn bara har 100 invånare och inte betydligt fler. Förutsättningarna verkar ju finnas, ett uppenbart bevis för att den i USA kände filmregissören Ingemar Bergman hade rätt.

Web-adressen ”www.backen.se” leder ju till en massa andra backar i landet, inte minst området ”Backen” i Umeå. Av denna anledning gick vår byasida tillbaka till den gamla tidens stavning av byn ”www.becken.se”. Onekligen leder ”Bäcken” tankarna åt det anatomiska hållet, som man kan ha svårt att förlika sig med. Å andra sidan knyts ”Bäcken” ihop både fysiologiskt och anatomiskt med ”Hornea”. Det komiska i det senare är nog inte alldeles begripligt, men vi avstår absolut från försök till förklaring. I dagens IT-värld kämpar många nätsidor med att få så många ”träffar” (inloggningar) som möjligt. Om träffarna är avsiktliga eller slumpmässigt felaktiga spelar inte så stor roll. Becken-Webben funderar inte så mycket på detta, men, möjligen hade vår byasida haft fler träffar med adressen ”www.hornea.se”.

Gunnar Engström, 2012-01-02  

 

 Har Du något att berätta? Maila Din berättelse eller artikel till redaktionen.

 

Hörneå bys hemsida www.becken.se