Hörneå bys hemsida
web-redaktör: lena.lindholm@becken.se
kontakt

Porter-ankaret vid Fabriken

Gammalt skrot

Hörneås historia

Startsida

Hörneå bys hemsida www.becken.se

Porter-ankaret vid Fabriken

Denna artikel påbörjades för två år sedan, med grund i bybon Rolands berättelse. Roland är gift med Barbro som i sin tur är dotter till framlidne Gustav Jonsson som Becken-Webben har uppmärksammat en hel del; om Gustavs EPA-traktor, diverse foton och släkthistoria. Roland och Barbro bor periodvis i Hörneå och periodvis i Södermanland. Här ska det istället handla om ankare.

Det var för några somrar sedan som Roland berättade om det unika ankaret som ligger bakom resterna av Hörnefors Sulfitfabrik. Roland menade att ankaret borde uppmärksammas bättre av Kommunen (Umeå), och förtjäna en bättre plats än i skuggan av den nedlagda fabriken.

Porter-ankaret vid Fabriken

Bild 1. Det unika ankaret bakom Hörnefors Sulfitfabrik. Tyvärr framhäver inte bilden det unika med detta ankare, som istället beskrivs i texten nedan. I bild ses skribenten och det var Redaktör Lena Lindholm som fotade.

Roland - som verkar kunna en del om nautiska termer - berättade att ankaret hette ”Trotman”, och nämner även ”Porter”. Sagt och gjort, undertecknad skribent och Redaktör Lena Lindholm tog bilen till Fabriken och fotade ankaret men sedan tog det stopp. Allehanda sökning på nätet efter det som troddes vara stavat ”Truthman” gav inget napp. Att söka på ”Porter-ankare” var näst intill omöjligt då det finns ett bryggeri i USA som tillverkar ”Porter Anchor” och allt man hittar på nätet är ölflaskor. Utan mer information - på journalistspråk ”research” - gick inget att skriva och Rolands uppslag blev lagt på hög.

Sommaren 2014 togs detaljen upp med Roland, och han återkom med en kopia ur en bok om ankare. Det lär vara grannen Karl-Johan som stod för den kopierade sidan, och med diverse handskrivna kommentarer. Handskrivet sägs ”Senare delen av 1800-talet” och med referens till ”Överlots Gösta Zackrisson, Järnäs”. En bild på detta ankare finns (se bild 2) och där uttrycken ”Fly”, ”Lägg”, och ”Stock” förtydligas.

Porter-ankare

Bild 2. En bild ur boken som berättar om ankare. Boken är nog 100 år och inte längre behäftad med copyright. Här beskrivs ett så kallat "Porter-ankare".

”Trotman” kännetecknas av ett ”ankare med rörliga flyarmar”. Becken-Webben tänker inte gå in på detaljer, men för att prata svenska kan man översätta detta med att ankarets ”krok” (fly) är ledad i ”stången” (lägg). En viktig fördel med detta är att kroken fastnar bättre i botten, men också att ankarkättingen inte riskerar att trassla in sig i den motriktade kroken som sticker upp från botten. Så var fallet med ankare av äldre modell (se bild 3). Ett kort utdrag ur texten berättar vidare angående metodförbättringar, att:

"Man har derför gjort åtskilliga försök att medelst konstruerande af ankare med rörliga flyarmar afhjelpa dessa olägenheter, hvarjemte man dermed afsett dels att öka ankarets gripkraft utan att öka dess tyngd, dels att underlätta handterande och stufning ombord."

Bokens språk och stavning är åldrigt, med känsla av att boken är lika gammal som ankaret. Men, på ett ställe pratar man om svetsning, elsvetsning förmodas, och därmed förflyttar vi oss till början av 1900-talet.

Stockankare

Bild 3. Här ses ett av många gamla ankare som ligger utspridda över Göteborgs stad. Kanske finns något Porter eller Trotman, men i detta fall är det ett gammaldags och betydligt vanligare "Stockankare". Röd ring markerar hur Fly och Lägg (krok och stång) sitter ihop (foto Gunnar Engström, 2015)

Med rätt stavning (Trotman) gick det att hitta mer information på nätet, och däribland ett utdrag ur ”Teknisk Tidskrift” från 1932. Där pratas det om det ursprungliga ”stockankaret” och mer sentida ”patentankare”. Trotman tillhör det senare. Konstruktionen förfinades av Porter, ett så kallat ”Porter-ankare”. Porter-patentet är från år 1846. Det är nog den senare typen (Porter) som ligger vid Hörnefors Sulfitfabrik.

Moderna ankare finns det en uppsjö av - för olika typer av fartyg och olika bottenförhållanden. Becken-Webben väljer att avsluta historien här. En outklarad detalj är var Hörnefors eget Porter-ankare hittades. En annan detalj gäller ”Överlots Gösta Zackrisson i Järnäs”. Gösta figurerar i Västerbottens Museums årstidskrift 2003, som avslutande länk.

 

Gunnar Engström, 2015-04-12

 

Har Du något att berätta? Maila Din berättelse eller artikel till redaktionen.

Hörneå bys hemsida www.becken.se