Hörneå bys hemsida
web-redaktör:
lena.lindholm
kontakt

Kvinnor i arbete

Arbete i historisk tid

Hörneås historia

Startsida

Hörneå bys hemsida www.becken.se

Kvinnor i arbete

I källmaterialet från Hörneå finns många berättelser om kvinnors heroiska arbete. Naturligtvis hade ju även männen ett tungt arbete, och kring detta kommer några bilder visas på annan sida.

I regel har man hört sägas att ”brist på mat var det då inte” i en by som Hörneå. Å andra sidan krävdes mycket arbete för att få denna mat ur jorden och till att komma på bordet. Arbetsmetoderna förr i tiden går knappast att föreställa sig idag. Om kvinnors betydelse för dåtiden bondehem berättas bland annat om i artikeln från 1946 då Erik Bergström 90 år intervjuades.

Här plockas några bilder ur arkiven. Bilderna kommer sedermera kompletteras med några nytagna kort där diverse gamla bevarade redskap ånyo kommer provas i sin rätta miljö. Det senare får dock vänta tills dess vårvärmen infinner sig, och i fråga om tvättmetoder, då isen tinat bort från bäckens vatten.

Nedanstående bildserie har sin grund i Algot Engströms fotografering, från perioden 1910 till 40-talet. Serien inleds med skribentens favoritbild (bild 1). Här ses en ung dam som tros vara piga hos familjen Engström på 1910-talet, med viss osäkerhet dock. Algot måste ha gjort en våghalsig fotoövning, mer eller mindre stående i bäcken. Ett felsteg hade resulterat i undervattensfotografering. Bilden är tagen vid en av Hörneå bys tvätt-inrättningar. Inrättningen utgjordes av en ca 6 x 6 meter stor ”allmänning” vid bäcken. En minimal brygga (kallad "klapp-brygga") och några flata stenar utgjorde tvättstugan, såsom bilden visar. Man noterar även det klappträ med vilket tvätten bankades under sköljningen, mycket effektivt och lättarbetat. Det var inte fråga om någon inomhus tvättstuga, även om vedeldade vattenkokare tillhörde utensilierna på flertalet gårdar. Dessa kokare stod oftast utomhus, i regn och rusk. 

Tvätt i Hörneå

Bild 1. Ur Torbjörn Svenssons fotosamling, systerson åt Algot Engström.

Bild 2 är lite kryptisk. Den kommer sig ur Magda och brodern Gustav Jonssons fotosamlingar. I detta fall är det osäkert ifall Algot stod för fotograferandet. Dessvärre är bilden lite suddig och skadad, och det gör det inte lättare att förstå vad de två damerna gör stående mitt i ett vattenfyllt dike. Den högra damen tros vara Mirjam, gift med Gustav Jonsson.  Kanske rengjordes skördade rotfrukter, eller är det tvätt igen, eller så är det fråga om bad och att damerna utrustat sig med badmössa och ”morgonrock”. I det senare fallet, vad gjorde då fotografen där?  

I bäcken 1931

Bild 2. 

Levebrödet tillkom i bagarstugor. Bakandet var en viktigt del av hushållet. Många gårdar, små som stora, hade vanligtvis en egen bagarstuga. Fotografen Algot bodde granne med en sådan. Huset ses på bild 7. På bild 3 tittade Algot in i bagarstugan och ertappade två bakande damer med ryggen vänd åt kameran. Bilden kan tyckas misslyckad men är ändå lite intressant i sin stillsamma framtoning.

Bakning i Hörneå

Bild 3. Bagarstuga, tros vara ca 1910.

Att bakande skulle ske lugnt och rofyllt, ansåg nog Algot. På bild 4 hade han nog instruerat den bakande familjen Lundgren i Vadet (en by söder om Hörneå) att iakttaga denna pose och ambition. Personerna på bild ser snarast uttråkade ut. Algot var känd för att inte lämna något åt slumpen, även om vissa av hans foton har karaktären av ögonblicksbilder. Oftast var bilden noga arrangerad och med väntan på det rätta ljuset. Gick solen i moln så var det bara att packa ihop. I bild 4 ses ljuset strömma in från ett fönster till vänster på ett sätt som ökade det konstnärliga innehållet. Bilden nedan har sin grund i ett inramad foto, ca 25 x 20 cm, i Gunborg Wikners (född Bergström) ägo. Den äldre damen i bild är mormor åt Gunborg (se bildtext).

Bagarstuga i Vadet

Bild 4. Bagarstuga från byn Vadet, ca 1918. Från vänster; Mina Lundgren med döttrarna Thyra Lundgren (sedermera gift med Anders Bergström) och Signe Lundgren (förlovad med Konrad Engström men avled 1919 i Spanska sjukan).

Algot tyckte nog inte om att fotografera i ladugården, inga sådana bilder hittas. Möjligen var han rädd att flugor skulle ta sig in i lådkameran. Det närmaste man kommer kor är en mjölkkruka på tork. På bild 5 ses Algots brorsdöttrar (från vänster) Gerda och Judith som gör sig fina för en sommarutflykt till stranden, kanske. Eller, tvättar sig efter morgonens arbetspass bland korna. Tvättlinan är även illustrativ.

Gerda och Judith

Bild 5. Ur Judith Engströms fotosamling, ca 1940

Det som ska skördas måste först planteras, vilket bild 6 ger exempel på. Förmodligen var det en vacker försommarkväll, man ser skuggan teckna sig över den nyfårade åkern. Känslan är att det handlar om potatis. Vem flickan på bild är förblir okänt för stunden.

Vårbruk i Hörneå

Bild 6

Med möda kommer potatisen upp igen ur jorden. Bild 7 exemplifierar Algots tidiga fotoproduktion. Fotot tros härröra från ca 1910, han var då 23 år. Algots parstuga ses i bakgrunden. Algot bodde i den vänstra delen medan den högra utgjordes av bagarstuga såsom berättats ovan. Gårdsplanen tillhörde brodern Rickard Engström, och den andre brodern Erik har byggt sin gård på andra sidan bäcken, och ses i bakgrunden. Eriks mangårdsbyggnad uppfördes år 1902, läs mer om ”skiftesdelning” på annan sida. Dåtidens Hörneåbor hade med förskräckelse konstaterat dagens frodiga vegetation av träd (för att inte säga sly) som här och var finns i dagens by, även om situationen förbättrats under senare år.

Potatisskörd i Hörneå

Bild 7

Nästa bild (8) visar ytterligare potatisupptagning, om än några decennier senare, ca 1935. Bilden kommer ur Magda och brodern Gustav Jonssons arkiv. Från vänster ses Hedda Hörnfeldt, Kerstin Olofsson, Valborg Rehnmark, Ann-Gerd Rehnmark och Elsy Hörnfeldt, allt enligt Hörneås historiska bildklubbs nyliga sammankomst.

Potatisskörd i Hörneå

Bild 8

Potatis var en kär och viktig föda, därför återges ännu en potatisupptagning i bild 9 (ses även på sidan om ”skiftesdelning”). Nu är det potatis under krigsåren som kommer ur marken, ca 1942. Från vänster i bild ses; Elsy Hörnfeldt, Sonia Bad, Judith Engström, okänd flicka, Birgit Jansson och  Magda Jonsson. Att modet påverkats av händelserna på kontinenten ses på Judiths huvudprydnad. Judith blev sedermera modist med egen ateljé i Örnsköldsvik. På denna bild skymtar en man mellan hästarna, kanske Rickard Engström. Rickard hade två hästar, men enligt berättelsen var en av dessa rekvirerad av ”Kronan”, likväl som sonen Lennart. I Försvarsmakten behövdes många ynglingar, men även hästar. De ”mobiliserade” hästarna återkom efter krigsslutet men då ofta i ett bedrövligt skick. De stackars hästarna fick utstå svåra prövningar, långt från det trygga stallet hemmavid och med okända kuskar och ryttare. Hästarna hade nog inte mycket gott att säga om beredskapsåren, till skillnad mot ynglingarna som återkom med äventyrliga berättelser. Hade Sverige dragits in i kriget vore nog historierna annorlunda.

Potatisskörd

Bild 9

Berättelsen om starka kvinnor avslutas med Ebba Engström sittandes på höskrindan med högaffeln pekandes i vädret. Ebba var alltid glad och slagkraftig med sina dräpande kommentarer. Möjligtvis bedrar skenet från bilden, då hennes make Rickard insjuknat och lämnat jordbruket i hennes händer. Bildens exakta årtal är okänt och dess relation till händelserna. Rickard var 15 år äldre än Ebba och dog dessvärre år 1943. Berättelser av detta slag var inte ovanliga förr i tiden. Sociala skyddsnät såsom de är kända idag var okända då, och kvinnor kunde bli lämnade med tung arbetsbörda och försörjningsansvar om oturen var framme. 

Ebba Engström

Bild 10


Gunnar Engström, 2009-02-08

 

Har Du något att berätta? Maila Din berättelse eller artikel till redaktionen.

 

Hörneå bys hemsida www.becken.se