Hörneå bys hemsida
web-redaktör: lena.lindholm@becken.se
kontakt

Gunnar Johansson om Kanalen

Hörnefors Historia

Startsida

Hörneå bys hemsida www.becken.se

Gunnar Johansson om Kanalen

För några veckor skrevs uppskattande ord i vår Gästbok. Det var Gunnar Johansson i Bureå som hittade Hörneå hemsida. Gunnar hade dessförinnan skickat ett mail till Redaktionen med intressant information som vi berättar om längre ned i artikeln, och annat som vi återkommer till i några framtida artiklar. Så här skrev Gunnar i vår Gästbok 2014-03-03.

Jag vet inte hur jag hamnade på Becken-webben, men jag får väl tacka försynen för. Under några dagars sängvistelse har jag läst allt som finns, och jag är djupt imponerad. Jag föddes och växte upp i skuggan av sulfitfabriken, men bor numera i Bureå. Ett tips, om någon håller på med att röka skinka, marknadsför den som Becken-Ham.
Mvh, Gunnar Johansson, Bureå

Det som Gunnar skriver om rökt skinka och ”Becken Ham” låter fyndigt och obegripligt på samma gång. Beckenham är ju en stadsdel av södra London, det vet ju till och med skribenten som bott och arbetat i det ganska närbelägna Southampton. Sedan måste det erkännas att skribenten inte förstod mycket mer än så varför just Beckenham är så intressant – men - rimligen åsyftas ju fotboll. Fotbollstemat har förekommit på Becken-Webben med Gunnar Nordahl inte minst. Ännu väntas en fortsättning på Nordahlstemat och det material som Rune Öström skickat till Redaktionen för drygt ett år sedan. Det tar lång tid för skribenten att göra nödvändig research om den ”runda bollen”.  

Bild 1. Vi adderar några bilder ur fotografen Algot Engströms arkiv med lite grävbilder som vi vet att Lars Abrahamsson uppskattar. Vi vet inte om denna Caterpillar städade för kanalbygget eller något annat. Kanske är bilden från 1930-talet?

Titeln till denna artikel berättar inte om fotboll utan om kanalen. Kanalen ifråga är den i Hörnefors i höjd med Hörnåns utlopp i Bottenviken och i närheten av Hörnefors Sulfitfabrik. För snart ett år sedan var det Lars Abrahamsson som i ett mail undrade om vi inte kunde forska i detta. Nödvändig information finns hos Mo och Domsjö (dagens BRUX i Örnsköldsvik), en detalj som en annan läsare Torsten Andersson kom fram till. Allmänheten ges inte frihet att damma runt i dessa arkiv utan tillstånd. Skulle man få tillstånd så får man betala för sökarbetet och dessutom krävs tid att sammanställa material och bilder. Becken-Webben har ingen ekonomi till något av detta utan istället förlitar vi oss på läsarnas kunskaper. Här dök således Gunnar Johansson upp i ämnet med ett mail till Redaktionen 2014-03-01.

Hej.
Jag heter Gunnar Johansson och är född och uppvuxen i Hörnefors. Jag bodde i många år i närheten av kanalen, från 1952 tlll 1968. Jag tror att kanalen grävdes för att flotta timmer. Och jag minns klart och tydligt att det var så. På färgfotot ser man hur den böjda stenarmen sticker ut från land. Den nådde nästan fram till Festholmen. Innanför armen samlades virket ihop i s.k. ramar som sedan bogserades till t.ex. sorteringsverk. Längs ner norr om kanalen fanns en stor träbyggnad som flottningsföreningen använde. Där nere ledde en träbro över kanalen till Skaten.

Mvh, Gunnar Johansson, Bureå

Det som Gunnar berättar om verkar ju mer rimligt än det som skribenten själv spekulerat i. Vidlyftiga tankar ägnades fiskens vandring, att skapa ett parallellt utlopp för Hörnån istället för det som naturen skapat och som förorenats med avloppsvatten från Sulfitfabriken. Tanken var god, i synnerhet idag då mycket pengar spenderas av Länsstyrelse och Kommun i att skapa bra förutsättningar för fisken. Då på 1930-talet hade man nog fått en dumstrut för motsvarande förslag.

Bild 2. En Caterpillar in action.

Ett annat förslag kom från bybon Estrid Bohlin, att ett närbeläget villakvarter i Hörnefors hade problem med vatten i källarplan som avhjälptes med kanalbygget. Denna teori får stöd av Gunnar Johansson i ett mail 2014-03-03. 

Hej igen.
Nedanför kyrkan byggdes två stenkistor med endast en smal öppning emellan över till Skatudden, troligen för att öka vattenståndet. Vid islossningarna på våren blev det många gånger besvärligt för de boende på Kanalgatan, vatten i källarna.
Mvh, Gunnar Johansson, Bureå (se tillägg nedan)

Att kanalen byggdes för flottning fick stöd av en oberoende instans, ganska samtidigt och oberoende som då Gunnar skickade sitt mail. Det var Hörnefors manskör som kom till den slutsatsen. Frågan hade tydligt kommit upp till diskussion inom kören, och man kan riktigt höra hur man sjön om flottarkärlek. Timmerflottning ger nostalgi, och unga idag förstår inte vidden av timmerstockar som flöt omkring i våra vattendrag. Om inte annat kan man besöka Jalle i Marma på någon resa söderut – då får man veta. Körens information till skribenten förmedlades av bybon SvenErik Bergström, som är tongivande i kören ljudlikt talat – och det tackar vi honom för. Dessutom tackar vi Gunnar Johansson för all denna information han bistått med. 

Gunnar Engström, 2014-03-16

Gunnar Johansson hör åter av sig med följande kommentar och förtydligande, 2014-03-20.

Hej igen!
Jag vill bara göra ett tillägg till det jag skrev om kanalen. Jag kanske uttryckte mej otydligt när jag nämnde de stenkistor som byggdes nedanför kyrkan. Min teori är att de byggdes för att vattenståndet mellan kanalen och något uppströms den "mystiska" bron skulle bli tillräckligt för att kunna flotta timmer. Vad jag minns blev det nästan alltid problem vid islossningarna på våren, isen brötade ihop sej då kanalen var mycket smalare än Hörneån. Husen längs Kanalgatan fick då vatten i sina källare.
Mvh, Gunnar Johansson, Bureå

 

Hörneå bys hemsida www.becken.se