Hörneå bys hemsida
web-redaktör: lena.lindholm@becken.se
kontakt

Gamla pannhuset på Sulfitfabriken

Hörnefors historia

Hörnefors Fabrik

Kenneth Eklunds bilder

Startsida

Gamla pannhuset på Sulfitfabriken

Här följer ytterligare en bild av industrihistoria. Återigen kommer bilden via Kenneth Eklunds USB och i bakgrunden Karl-Erik Öberg. För att nämna några, kan man läsa om "timmerrullare" i nyliga artiklar och bilder, och om massalämpare, och mycket annat som inte räknas upp här.

Hörnefors Sulfitfabrik

Bild 1. Pannhuset. Personer okända. Årtal okänt, men nog gammalt, kanske 1910-talet. Fotograf okänd.

Hade det inte varit för att Karl-Erik Öberg namngivit bilden som "gamla pannhuset" hade den varit svår att identifiera. Uppenbarligen är det mycket bark och "bast" i bilden. Maskinen till höger liknar inte heller det man annars kunde tro vara delar av en barktrumma. Bilden är inomhus med gamla el-armaturer hängande i taket. Herrn nr 3 från vänster är bestyckad med en grep. Troligen används den till att hålla ordning på barken och mata pannan.

Det blir mycket bark, men hur mycket? Den som provat att handbarka en stock med barkspade vet att barken är ett tröttsamt arbetsmoment. På Sulfitfabriken hade man rimligen maskinell avbarkning redan från start, kan man tro. Annars var det vanligt - med hänsyn till flottning - att timmer barkades i skogen. Stocken torkade bättre i vårsolen och flöt därmed bättre. Leverantören fick mer betalt på mer än ett sätt, bland annat minskade andelen sjunktimmer. Detta gäller nog mest sågtimmer. Uppenbarligen är massaveden obarkad, då barken hamnar i bild från Sulfitfabriken.

Även i Hörneån bedrevs flottning. Om detta har det skrivits ett och annat.

Barkprocent

Bild 1. För den som är intresserad av "barkmasseprocent". Obs, gäller gran och för Lappland och Jämtland, så att ingen misstar sig på informationen.

Barkens andel av ved och timmer är en viktig variabel. Man kan leta i skogsforskningsinstitutets rapport från 1940-talet. Där förstås att andelen bark på ett träd procentuellt ökar ju yngre trädet är, av naturliga skäl hos ett tunnare träd. Men, dessutom är barken "tjockare" (eller vedmassan tunnare) ju högre man befinner sig över havet och mot fjällvärlden till. Massaved är klenare än sågtimmer, och räknar man för ett 25 cm träd (brösthöjdsdiameter) som vuxit i området av södra Västerbotten torde andelen bark vara drygt 16% (volym-procent). Det var ju viktig information.

Gunnar Engström, 2019-01-19