Hörneå bys hemsida
web-redaktör: lena.lindholm@becken.se
kontakt

Engelsiöö och Becken

Reportage

Startsida

Hörneå bys hemsida www.becken.se

Engelsiöö och Becken

Grannbyn Ängersjö hade i helgen som gick (2011-11-20) bygdegårdsdag i sin Hembygdsgård. Över skogen är det bara några kilometer som skiljer byarna åt, däremellan ligger sjön, Ängersjö. Den så kallade ”vintervägen” från förr i tiden gick rakt över skog och frusen sjö. Idag är det E4 som gäller, året om.

Trots närhet är besöken i varandras byar tyvärr ganska sparsamma. Av just den anledningen kändes det angeläget att besöka bygdegården i Ängersjö. Trafikstockning rådde på bygatan och Hembygdsgården var full av besökare och säljare. Man noterar att Ängersjö har en levande hantverkstradition med fina och konstnärliga alster till försäljning. Bygdegårdsdagen hade karaktären av en julmarknad, vilket var trevligt denna mörka tid på senhösten. Utöver hantverkskultur har Ängersjö även en kulturhistoria som inte går av för hackor, något som föranleder denna anspråkslösa skrivelse på Becken-Webben. Byarna har dessutom starka kopplingar, både geografiskt, gränsande skog, och släktband. I övrigt hänvisas till Ängersjö byanät.

Ängersjö - Nu och förr i tiden

Bild 1. Den nyutkomna boken ”Ängersjö – nu och förr i tiden”.

Boken ”Hörneå, vår by och dess historia” publicerades vid slutet av förra årtusendet, med andra ord för drygt 10 år sedan. Ängersjö har nu gjort en liknande skrift med titeln ”Ängersjö – nu och förr i tiden” under redaktion av bybon Astrid Eriksson. Denna bok i färgtryck kunde inhandlas till det facila priset av 200 kr, med många fina bilder och intressant läsning. Vi tar oss här friheten att göra lite reklam på Becken-Webben för denna bok.

Att det funnits ett Gästgiveri i Ängersjö är känt för många läsare, men historien däromkring tål att aktualiseras. Den gamla kustlandsvägen bröts vid mitten av 1600-talet, under svensk så kallad stormaktstid. Stor makt innebar stor dödlighet av utskrivna soldater. Ur den aspekten var det en stor bedrift att bygga en stor väg för hand med dåtidens resurser och arbetskraft.  År 1662 var man framme i Ängersjö.

Utmed den nybyggda vägen krävdes gästgiverier, för logi, hästbyten och skjutstjänst. Gästgiverier etablerades i; Ava, Levar (Nordmaling), Ängersjö och norrut i Sörmjöle och Stöcksjö. Att just dessa samhällen förärats vägbygge och gästgiveri indikerar byarnas betydelse i tiden, förutom deras inbördes geografiska avstånd. Tiderna förändras, industrier växer upp, och vägar dras om. Landhöjningen gör att gamla centralbygder förskjuts in i landet, denna naturens lag har drabbat både Ängersjö och Becken. Dessutom innebär etablerandet av industrier att fokus flyttas från landsbygd till industrisamhälle. I det lokala perspektivet etablerades Hörnefors med; sågverk, järnbruk och sedermera pappersindustri. ”Forsen” i ortsnamnet stod för energin och därmed ekonomin. 

I gammal tid var Ängersjö en till arealen mycket stor by, och byn lär ha räknat in Dalamyran, Gräsmyran och Svältan i sina domäner. Om Gräsmyran avser nuvarande Gräsmyr så var arealen astronomisk i dagens mått. Kanske krävdes stor areal för att få Svältan att överleva. Var Svältan låg är okänt för stunden. Brist på skog och ved lär man däremot inte haft. Ängersjö har ett flertal stora och riktigt gamla hus som lever kvar i byn och som talar sitt historiska språk av skogstillgång. Förutom flertalet renoverade hus finns dessutom några hus bevarade i äldre skick. Dessa har extra högt kulturhistoriskt värde för den med sådan läggning.

Ängersjö lär ha omtalats på 1500-talet med namnet Engelsjöö. Har namnet en sakral innebörd, liknades sjöns delar vid en ängels vingar? En vanlig tolkning av namnet ”Änger” är annars att det motsvarar ”Ånger” (som i Ångermanland), och med andra ord ”Anger” som betyder fjord eller havsvik på fornsvenska. Det är en hisnande tanke ifall namnet Ängersjö härstammar från tiden då de talrika bronsåldersgravarna blev till. Vid den tiden, och ungefär fram till så kallad folkvandringstid (500-talet), utgjorde Ängersjön en havsvik med ett trångt sund. En havsvik av detta slag var eftertraktad, vilket alla kvarvarande stenrösen bekräftar.

Boken ”Ängersjö – nu och förr i tiden” rapporterar följaktligen om både nutid och dåtid. Becken-Webben tenderar att fastna i dammet, varför intresset letar sig till Ängersjös släktforskning. Byn leder tillbaka till en herr Olof, född 1480. Han har gett upphov till den så kallade ”Per Jons-släkten”. Stammoderns namn är dessvärre okänt. Vid den här tiden etablerades folkbokföringen, inte minst utifrån Gustav Wasas skattepolitik. Dessutom börjar skrivna dokument föras och bevaras, på historiskt språk kallat ”källskrift”. Befolkningen tillkom ju inte bara för att saker nedtecknades utan släktleden i Ängersjö, liksom i andra byar, kan mycket väl gå tillbaka till självaste bronsåldersmänniskorna.

Gästgiveriet i Ängersjö?

Bild 2. Foto i Algot Engströms arkiv, troligen från före 1920, som med lite fantasi kan vara taget framför farstun till Gästgiveriet i Ängersjö.

Den till namnet kände stamfadern Olof i Ängersjö född 1480 gav upphov till ganska förutsägbara namn hos efterkommande. Under några sekel florerade om vartannat - Jon Olofsson och Olof Jonsson. Mitten av 1700-talet innebar ett trendbrott hos en släktgren. Med anspelning på Ängersjö byttes sjön ut mot en ström till Ängerström. Engström stavades även Ängström i gammal tid, enligt släktforskning och berättelser. Man kan undra om släkten Engman från Ängersjö egentligen är en liknande omskrivning av "Ängerman"? På samma sätt kan det intressanta släktnamnet Ånger, och tidigare kända Anger, vara hämtat ur Ängersjö. Undertecknad är 14:e generationen från den gamle Ängersjö-Olof. Efter drygt 500 år har man bara lyckats flytta på sig någon dryg kilometer till Hörneå, förvisso via diverse omvägar. Flytten skedde vid mitten av 1700-talet, så inte ens det kan man tillgodoräkna sig. Många läsare i närområdet torde ha en liknande historia.

Beckens egen fotograf Algot Engström borde i rimlighetens namn även ha tagit bilder i Ängersjö. I synnerhet borde det gamla gästgiveriet varit ett intressant objekt, det som sedermera eldhärjades 1931 . När man söker i arkiven hittar man potentiella bilder. Tyvärr visar det sig vara svårt att identifiera olika farstukvistar, alla ser snarlika ut med den fasad Gästgiveriet i Ängersjö hade. Det som skiljer är fönstren ovan dörren, varför många foton kan avfärdas i jämförelse med de bilder som finns återgivna i boken ”Ängersjö – nu och förr i tiden”.

Brudpar i Ängersjö före 1920

Bild 3. Förstoring av bröllopsparet i bild 2. Skärpan i dessa glasplåtar överträffar dagens högteknologi kan man tycka. I förstoring är brudgummen påtagligt lik en Sjöstedt, så möjligen befinner vi oss kvar i Becken by trots allt och inte utanför Gästgiveriet i Ängersjö. Kommentarer lär komma till Redaktionen.

Den historia som Algot Engström efterlämnat angående Ängersjö gäller dessvärre byfejd. Historien, från 100 år tillbaka, är förmedlad via Algots brorsson Holger Engström som berättade den per telefon häromdagen. Reviren mellan byarna förr i tiden kunde vara skarpa, konstigt nog. Att uppvakta en ung dam i grannbyn kunde innebära påföljder. Tydligen hade ungdomarna i Becken kommit på tanken att hämnas Ängersjö, en vinterdag. Man gick genom skogen och över den frusna sjön och muckade gräl. Detta resulterade i slagsmål, på Ängersjöns is. De uppfinningsrika ynglingarna hade vapen i form av blydankar i gummisnodd, förmodat instoppade i cykelslang på något sätt. Vem som segrade i slagsmålet förtäljer inte historien. Idag finns ingen fejd, snarare tvärtom.

Gunnar Engström, 2011-11-23

Hörneå bys hemsida www.becken.se