Hörneå bys hemsida
web-redaktör: lena.lindholm@becken.se
kontakt

Den gamle och Volvo PV

Gammalt skrot

Hörneås historia

Startsida

Den gamle och Volvo PV

Rubriken associerar till Ernest Hemingways “The Old Man and the Sea” utgiven 1952. Det vi kommer se i bild i denna artikel är dock äldre än så. Det är i själva verket en rysare. Då avses inte bybon Åke Gunnarsson som ses figurera nedan, utan bilen. Inte heller är Åke speciellt gammal, även om han är äldre än bilen, allt är relativt. Bilen är däremot en rysare ur två aspekter; för den stora allmänheten är bilen rysligt anskrämlig, medan det för veteranbilskännaren är rysligt att betänka att bilen och dess delar gått till smältugnen.

Volvo PV

Bild 1. Resterna av en Volvo PV sågs framdragen på Åke Gunnarssons garageplan.

Redan på håll känns de antika attributen igen, från denna Volvo PV. I en tidigare artikel på Becken-Webben rapporterades om en annan Volvo PV som skattades åt förgänglighetens smälta då den drogs fram ur skogen och skickades som skrot. Den tidigare PV:n av modell 444 var av årgång ca 1955-57, och därmed ganska vanlig i veterankretsar. Den bekantskap vi här ska möta är betydligt äldre.

Volvo PV

Bild 2. Framifrån noteras avsaknaden av viktiga detaljer, däribland en motor. Notera den delade framrutan.

Volvo PV

Bild 3. Snett bakifrån ses en delad bakruta. Bortse från röret som sticker ut ur bagageluckan, det tycks var ett stuprör och är inte ett avgasrör.  

Bilen har delad framruta och även delad bakruta, men så tyckts PV förbli fram till mitten av 1950-talet. Det är däremot andra attribut som identifierar hög ålder, som vi återkommer till.

Volvo PV

Bild 4.  Här ses något unikt, nämligen instrumentpanelen. En annan unik detalj är nätkorgen från en diskmaskin och dessutom något som ser ut som en gammal sängbotten med spiralfjädrar. Om man bortser från de senare inses att Volvo PV:ns instrument är centrerade till mitten av brädan. Hur det såg ut kan vi se längre fram i denna artikel.

I bild 4 kan bilen identifieras som en PV 444 modell A. Denna hade sitt usprung vid mitten av 1940-talet, men det var först 1947 som produktionen tog fart. Motorn, av typ B4B, var en rak fyrcylindrig toppventilsmotor på 1.4 liter. Den gav 40 hkr kan man läsa sig till på nätet. I PV:ns kupé låg diverse motordelar, däribland en vevaxel. För den motorintresserade kan nämnas att axeln hade tre ramlager, även det ett ålderstecken i sammanhanget.

Volvo PV

Bild 5. Flyttar man sig bakom bilen ses ytterligare identifikationsdetaljer från bakluckan. Mossa och gamla löv förstärker intrycket av ålder.

Nummerskyltslyktan i bild 5 är inte felvänd, den lyste uppåt på skylten som satt på en hållare ovan VOLVO-märket. Bilens bakparti var tämligen intakt, och borde räddas till eftervärlden. Bara de detaljer som ses i bild 5 torde vara åtråvärda delar för den inbitne gammel-PV-meckaren. 

Åke Gunnarsson

Bild 6.  Åke Gunnarsson, årsmodell 1946.

Dessa gamla PV erbjöd inte så många färgkombinationer – de var svarta. Hörneåskogens PV är allt annat än svart. Bilen är brun, av rost och löv, samt grå av lav och grön av mossa. Volvo PV 444(A) tillverkades således mellan åren 1947 och 1950. Hörneåskogens PV tros vara av årsmodell 1948, om nu skribenten minns den ganska detaljerade historia som skrotbilsframdragaren Åke Gunnarsson berättade våren 2011. Vi behöver återkomma till den historien, som komplement till dagens artikel. 

Volvo PV

Bild 7. Som tur var finns bilder på den gamla PV:n. Hörneåfotografen Algot Engström var framme med sin färgkamera och dokumenterade bilen då den var ny, 1948. Ett förtydligande - allt som sägs på Becken-Webben är inte sant, något som den återkommande läsaren vant sig vid. Ska sanningen fram fotade inte Algot med färgfilm, det var ovanligt på 40-talet. Sanningen är att i Photoshop finns ett verktyg som heter "car repair" med vars hjälp även den rostigaste bilen blir till nyskick.

Det tillverkades bara 11.804 Volvo PV 444(A). Dessutom tillkom en specialversion under sista året, PV 444(A Special) som tillverkades i 700 exemplar. Den senare var duvgrå och inte svart kan man läsa sig till. Flertalet av dessa bilar lär ha mött samma öde som Hörneå-PV:n härmed drabbats av.

Volvo PV

Bild 8. Volvo PV 444(A) framkörd till Hörneå bygdegård.

Det må erkännas att byns PV var ett ganska komplicerat projekt att återställa till körbart skick. En del delar hade varit bra att bevara, och Åke hade samma tanke att skära loss bakpartiet från bilen. Fortsättning följer, i mån Hörneå-PV:n kan vara till hjälp för nödställda veteranbildsentusiaster.

Åke Gunnarsson

Bild 9. Åke Gunnarsson ses här bakom ratten på PV:n. Åke ser lite småvuxen ut i förhållande till kupén - Åke var nog inte så gammal när fotot togs. Notera instrumentbrädan i benvit plast, centrerad. Den lär ha liknats vid en ”köksinredning”.

Denna artikel avslutar serien om de fyra skrotade Hörneåbilar från år 2011. Det kan nämnas att en av bilarna hämnades sitt öde genom att släppa ifrån sig en vass metallbit då Åke Gunnarsson flyttade på den. Denna metallbit förorsakade en punktering, Gudskelov, inte på en Hörneåbil!

Artikelserien om skrotbilar kan göras väldigt lång framöver, det finns en del bilar kvar. Om skrotpriset klättrar kanske vi får nöjet eller fasan att återkomma till frågan framöver, beroende på hur man ser på denna rostiga detalj.

Gunnar Engström, 2011-11-13

Har Du något att berätta? Maila Din berättelse eller artikel till redaktionen.