Hörneå bys hemsida
web-redaktör: lena.lindholm@becken.se
kontakt

Dags att ställa undan Luddorna

Reportage

Startsida

Hörneå bys hemsida www.becken.se

Dags att ställa undan Luddorna - de kjempegode

Se tillägg nr 2 (2014-05-31) i slutet av denna artikel, "Luddor 1941 i Västerbotten - Rune Öström minns" om en journalfilmen från 1941 där Luddor tillverkas.

Årstiden är här - ”luddor” behövas icket mer. Den som idag önskar köpa ett par ”luddor” får söka länge och förmodligen betala mycket. Den som uppsöker en skoaffär och frågar efter ett par bra "luddor" lär bli ifrågasatt, både vad gäller själva frågan och den som ställer frågan.

Luddorna fördes på tal under hösten 2012, av Becken-Webbens distansskribent Rune Öström. Under vårvintern 2013 skickade Rune några rader, den årstid då ”luddorna” passar som bäst. Luddorn dök upp i Runes minne från barndom och om Hörnefors Sulfitfabrik. Detta var efter Becken-Webbens artiklar under 2012 om pappersindustrin i Hörnefors. Närmare bestämt var det begreppet ”viraduk” som återkallade minnen, en matta som till utseende liknar en bra yllefilt. Den som undrar – läs det som Rune berättar.

För oss som var barn i Norrland var luddor ett skodon som vi älskade i hög grad. De var gjorda helt av tjock filt, även sulorna och var lätta o. varma jämfört med dåtidens klumpiga läderpjäxor. Höga skaft med snörning gjorde också att spring i djup snö inte var något problem. Enda problemet var att dom var totalt olämpliga om det blev kraftigt töväder och slask, då sög dom åt sig vatten som läskpapper och tog sedan en ”evighet” att torka. Det var ju då som nu kallt på natten men eftermiddagen kunde det vara slaskväder och då gällde det att snabba sig hem för att byta till något lämpligare.
Jag glömmer aldrig lyckan att när det blev ordentlig vinter få ta på sig luddorna istället för de tunga kängorna, man riktigt svävade över den snötäckta marken.

Jag vet inte vilken slags filt som ursprungligen användes men i varje fall på 40/50-talet blev det vanligt att luddorna tillverkades av ”maschongfilt” (reservation för stavningen) som i våra trakter kom från massafabriken i Hörnefors. Där användes den som ”transportband” av pappersmassan från viradelen, där den uppslammade massan avvattnades, till de av överhettad ånga värmda torkcylindrarna. När filten blivit för sliten byttes den och den gamla tog en del av de anställda hand om och filten hittade sedan ut till olika användningsändamål i byarna runt Hörnefors, bl a luddor, hästfiltar m.m. Det vore intressant att höra om det är andra som har minnen av denna ”maschongfilt” och luddor.

Rune Öström, Rosersberg 2013-03-09

Undertecknad fick sig en funderare, var Runes Luddor något historiskt - eller? Luddor, eller på norska – Lobber – är fantastika skodon för vintern som Rune nämner. Både Redaktör Lena Lindholm och undertecknad skribent har ett par nästan nya Luddor/Lobber som står på skohyllan, och som ses i bild nedan.

Bild 1. Nesna-Lobber i klassiskt snitt - för män. Mer maskulint än så här kan det knappast bli - eller?

Begreppet ”Luddor” lever nog kvar i minnet hos många ”äldre”, i alla fall de som vuxit upp i Norrland. Stövlar av tovad ull var perfekt för den kalla snön. Tyvärr är det nog få av de ”yngre” läsarna som provat dylika skodon. ”Ladder” verkar vara ett historiskt begrepp i Ångermanland, samma som Luddor/Lobber.

I Sverige finns få tillverkare av Luddor. Becken-Webben tillåter sig lite reklam för företaget ”Luddan” i Lit. Till Luddan i Lit kan man vända sig om man vill ha varma stövlar för vintern. I Norge kunde man köpa fin Luddor i Nesna. Nesna är både en ort och en fabrik i Nord-Norge just där bilfärga lägger an i polcirkelns Ishav. Här behövdes, tillverkades och såldes Lobber, till fantastiskt låga priser. Tyvärr tycks allt färre ha efterfrågat Lobber, ty fabriken verkar ha förenat sig med historien.

Bild 2. Exempel på Nesna-Lobber - för kvinns. Mer feminint än så här kan det knappast bli. Riktiga night-club Lobbers!

Söker man på norska digitala medier så fångar man upp följande konversation (i avidentifierad form). Notera att Fabrikken man nämner är den i Nesna.

I texten ovan ställs frågan ifall Nesna-Lobbe-Fabrikken flyttat till ”polen”. Om detta avser landet Polen eller till Nordpolen framgår ej av konversationen. Egentligen borde man hoppas på Nordpolen, där skotypen har extra stor potential. Å andra sidan, om den flyttat till Polen finns ju hopp att skorna fortsätter att finnas till.

Ett annat uttryck med lite snarlik karaktär är skotypen ”slamkrypare”. På wikipedia finner man att Slamkrypare avsåg ankelhöga vinterskor, ofta svarta och vanligtvis av tyg med gummisula, och med blixtlås på ovandelen. Stora mängder såldes på 1950- och 1960-talet. Uttrycket kom sig ur TV-frågesporten ”Kvitt eller Dubbelt” år 1957 där tävlande Ulf Hannerz hade dylika skor och svarade på dylika frågor om små djur. Slamkrypare var nog en low-budget-version av Luddor för sydliga breddgrader.


Gunnar Engström, 2013-04-16

Tillägg 1)
Någon dag efter att ovanstående text nått ut i webb-världen hörde Rune Öström av sig.

Hej,
Trevlig artikel. Jag glömde nämna att de sentida luddorna hette ”Moon Boots”. Redan 1974 när en av mina söner bröt benet i Val d’Isere blev jag tvungen att köpa Moon Boots åt honom. Detta var den enda skotyp som ben+gips fick plats i.
Rune Ö

Rune bifogade en länkt till bilder av dessa Moon-Boots. Ja, så var det ju, en skotyp som man gärna förtränger – långt bort i urminnets mörker. Det var tider då syntetiska material gjorde processen kort med ull, läder och annat värdefullt naturligt.

Gunnar Engström, 2013-04-22

Tillägg 2)
Något år efter att ovanstående ludd-artikel blivit till hör Rune av sig igen på temat. Hur Luddor tillkommer ses i en journalfilm från Västerbotten 1941 (6.30 minuter in i filmen). och det är det som Rune vill påminna om så här under försommarens köldperiod. Förhoppningsvis blir det ändring på väderförhållandet så att man definitivt vågar ställa undan sina Luddor. Filmen ger en bra inblick i det lokalpatriotiska läget under krigsåren, och Luddor är bra att ha i kärva tider.

Minnet säger att denna journalfilm refererats vid ett tidigare tillfälle på Becken-Webben, i något annat ärende. Tyvärr räcker inte minnet till att komma ihåg var och vad. Inte ens datorn verka komma ihåg allt konstigt som är skrivet på Becken-Webben. Det är bra att Rune håller lite koll.

Gunnar Engström, 2014-05-31

 

Hörneå bys hemsida www.becken.se