Hörneå bys hemsida
web-redaktör: lena.lindholm@becken.se
kontakt

Jubileums-bokfilmen
1911-1961

Hörneås historia

Startsida

"Jubileums-bokfilmen"
1911-1961

Boken i Bygdegården, en recension

På hatthyllan i Bygdegården har det sedan några år legat en brun bok. Boken torde haft sin hemvist på Bygdegårdens vind. Troligen var den donerad av någon till en ”loppis” för att sedan hamna i glömska, turligt osåld. I samband med vindsröjningen 2009 förbarmade sig någon förutseende person över boken. Istället för att slängas fick den en ny plats på hatthyllan, där den således blev liggande några år till. Vid ett besök i Bygdegården uppkom tanken om att föreviga boken med en artikel på Becken-Webben.

Boken var påkostad, och troligen dyr en gång i tiden. Idag är den ohjälpligt ”omodern”. År för år beskriver den händelser från 1911 till 1961 på ungefär 500 sidor. Bokens titel är lite tidstypiskt kryptisk; ”Jubileums Bokfilmen – En krönika i ord och bild”. Författaren hette Nils Olsson (Svenska Kulturförlaget Aktiebolag, 1961). Vilket jubileum som åsyftas förblir oklart, och än mer kryptiskt är uttrycket ”bokfilm”.  Ordet ”film” låter bra för tiden, en tid då TV-apparaten gjorde sitt intrång i det svenska folkhemmet. År 1961 var boken högaktuell men tappade fort i värde. Det omoderna har idag övergått i historia, och på den punkten är boken väldigt intressant 50 år senare. 

Jubileumsbokfilmen

Bild 1. Bokens omslagsbild, ett timglas i guldtryck.

Förhoppningen med denna artikel var att hitta betydelsefull historia från vår egen by - Becken/Hörneå. Även om vår by är osedvanligt framstående, så hittade man tyvärr inget. Vad man däremot hittar är något som uppmärksammats tidigare på Becken-Webben, under rubriken ”Sport” .  Där konstaterades att den person som nog gjort störst avtryck i historien är fotbollsproffset Gunnar Nordahl, från det närliggande Hörnefors. På den punkten blir man inte besviken när man läser i den gamla boken.

Gunnar Nordahl

Bild  2. År 1946 - Gunnar Nordahl överlistar en motspelare, kanske självaste målvakten, förhoppningsvis i motståndarlaget.  

Även om skribenten titulerar sig fotbollsimbecill blir man imponerad över denna Gunnar Nordahl. Att få figurera med bild i boken 1911-1961 är inte illa. Tyvärr nämns inte Hörnefors, och än mindre Hörneå eller Becken. Istället sägs till bilden (bild 2) att: ”Hela det fotbollsintresserade Sverige jublade över IFK Norrköpings framgångsrika turné i fotbollens hemland England”.

Bläddrar man förbi 1946 och passerar diverse notiser om Nürnbergrättegången kommer man fram till 1948 och mer fotboll. Här handlar det om Olympiska spelen i London, ett spel som gav Sverige guld i fotboll. Man blir än mer Hörneforspatriot när man läser om ”Guldlagets matcher”.

Bild 3. Överst på prispallen står Sverige, men var det självaste Gunnar Nordahl? Likheten är inte helt övertygande.

Gunnar Nordahl blev landets första fotbollsproffs 1949, i Milan. Man kan läsa på nätet att övergångssumman var hela 75000 kr och Gunnar själv fick en månadslön på 1500 kr. Han vann målligor på löpande band, med ett snitt av 0,77 mål/match. År 1956 övergick Gunnar till Roma där han även fungerade som tränare. Det sägs att han även gjorde en del mål för Roma, ”trots att krutet i dojan inte var lika torrt som förr”. Det senare citatet är obetalbart – ganska typiskt för fotbollsjournalistik.

Bild 4. Tre Nordahlare medverkade i Guldlaget. ”G” står för Gunnar (född 1921). ”B” och ”K” står för de äldre bröderna Bertil (1917) och Knut (1920).  Ytterligare fotbollsbröder var Gösta och Göran men som inte spelade i OS.

Hörnefors kan sägas ha dominerade 1940 och 50-talets fotboll med bröderna Nordahl. Det är svårt att föreställa sig betydelsen av detta idag. Idag är det en massa prat om Zlatan, men i Hörnefors fanns en massa Nordahlare.

Olympiska spelen i London blev framgångsrika för Sverige, som kom tvåa i statistiken med 17 guld, 11 silver och 17 bronsmedaljer. Vann gjorde USA. Än bättre gick det i vinter-OS i S:t Moritz 1948 där Sverige tog hem titeln som ”världens bästa vinteridrottsnation”! Hur står det till idag, med sommar och vintersporter? Det är ur detta perspektiv som Becken Skidstadion anlägger spår för träning. Sommartid tränas vedhuggning, sly och stenröjning.

I en kommande artikel ska vi ånyo öppna boken, och recensera lite annat intressant som passerat under perioden 1911 till 1961.

Gunnar Engström, 2011-01-30

 

Har Du något att berätta? Maila Din berättelse eller artikel till redaktionen.

Besökare